Efter utläggningen om hur man mår som äldre, kom produktpresentationen som skall leda till frälsning. Att jag lägger en religiös touch på detta är kanske för vi satt i församlingshuset. Försäljare använder också ofta samma metod som pastorer i patentreligioner. Riv ner det befintliga och bygg upp med nytt.

Presentation av madrassen. En ”tempurliknande” historia. Den här hade dock fördelen med att den formade sig helt efter kroppen medan en annan formar sig efter kroppstemperaturen. Skillnad? Med den här madrassen, skulle det vara slutsnurrat och all värk skulle försvinna. (Vi har själva IKEA´s ”tempurliknande” och har man fönstret öppet en dag, återgår den till ursprungsformen. Vi sover som två klubbade sälar i den).

Därefter kom vi till produkten som är deras flaggskepp. Själva bädden. Bäddmadrass, kudde och täcke. Har man en sådan, försvinner all värk, sa han. Det var då som ”klipska Lisa” slog till. Hon satt längst fram. ”Du sa ju nyss att all värk försvann med madrassen. Varför behöver man då en bädd?” Hmm. Han fortsatte visandet av bädden. Täcket var gjort av kamelhår. Ett kamelhår är som ett sugrör, all fukt försvinner upp genom täcket.  ”Busige Frasse” vaknade: Kan man kinka sig lite då och det försvinner? Du bör nog gå på toa, blev svaret. I den där bädden bör man ligga naken. Flanellpyjamas var närmast en styggelse. Bädden höll värmen kvar och fukten borta.

I själva bäddmadrassen finns 6 st magnetremsor. Magnetterapi medans man sover. Deras magnetremsor var unika, sa han och viftade med en sådan. Jag frågade om man inte kunde få köpa några lösa sådana för att sy in i flanellpyjamasen. Fanns inte att köpa löst, tyvärr.

Lunchpaus med rostbiff, marinerad kalkon och potatisgratäng. Smakade mycket bra.

Vin fanns att köpa för 40:- glaset. Vi avstod och drack lingondricka.

Efter lunch visades priser och beställningar togs upp. En komplett 90-säng skulle landa på en bra bit över 20 tusen. ”Ni får den absolut dyraste sängen på marknaden”. Busige Frasse var snabb med ”Hur f.n ska man då kunna sova?”.

Hela säljgrejen avslutades med att Pastor Ull sålde smärtstillande krämer och oljor. Som sista utväg för att få klirr i kassan. Busige Frasse hade tröttnat och gick högvarv i säljstörande kommentarer. Skratten ekade i församlingshuset. Själva köpte vi en ”hästsalva”. Skall vara bra enligt Kommandoran. Även om man inte har en häst.

Med inköpet följde salt- och pepparkar som bonus.

Bussen tog oss till julmarknaden. Inträde (70:-) ingick i resan. Vi fick 3 timmar på oss.

Greven själv ville inte hälsa.

Matmarknad på julmarknaden.

Det var smakbitar på korv, ost, rökt fisk och annat.

En loppis hade de också lyckats klämma in.

Hantverket i övrigt var tomtar av ull…

…skålar…

…ljus och svindyra skinnkläder. Det var i stort sett allt på julmarknaden. Om och om igen till förbannelse.

Sådana här ska man akta sig för. De super omåttligt och kan förstöra trevnaden i ett hem.

Ama de casa vet. De har haft en sådan som grannen fick ta hand om. Fotot publicerat utan tillåtelse.

Vi klarade av marknaden på en timme. Lite molokna. Vi går och tar oss något att dricka, sa jag. En öl eller ett glas vin. Man blir torr i strupen av en massa hemslöjdsull. Fanns inte en droppe att uppbringa.

Det starkaste som fanns var svagdricka. Ännu mer molokna. Vi gick till bussen och sov någon timme.

Hemfärden var efterlängtad.

Kinnekulle skymtade förbi på håll.

Behållningen av dagen var ändå Pastor Ull som var trevlig och underhållande.