Lotterikiosken

Förra veckan hade vi besök från Nässjö.

Naturligtvis serverades det korv ifrån kiosken.

Sedan kom barnbarnen på att de kunde sälja lotter.

Lotter tillverkades. Bara det pysslade ungarna med en stund.

Pengar tillverkades i flera valörer och…

…sedan var försäljningen igång.

Åka vagn med Mulle är ett måste för alla barn.

Annars har det varit stilla här. Fingret är läkt men jag fick ont i ett knä någon vecka efter missödet med fingret. Pensionärsgnäll.

Tänkte att en doktor skulle få titta på det. Ringde 8.00 en morgon och fick en läkartid 10.30 samma dag. Kors i taket. Ändå var de korta med personal.

En eftermiddag, när jag satt hos hönsen, tyckte jag att de började sprida ut sig.

De börjar ta sig friheter. Snart är de frigående igen med sina risker.

Jag ropade på Truls och efter 5 minuter kom han gåendes från vägen.

Han såg genast till att de blev ordning.

Hönsen var samlade igen.

Efter ett tag hade…

… han motat in hönsen i hönshuset. Fenomenal katt.

Publicerat i Höns, Katt, Nöje | 8 kommentarer

Ibland har man tur

Det händer inte mycket här på Skorpan nu.

Igår mullrade åskan runtomkring.

Men inget regn. Lite svalare var det i alla fall.

Annars är det den vanliga sysslan som gäller.

Med eller utan Truls.

Tuppen struntar i om det är varm eller svalt. Han sköter sina sysslor.

Här hade vi suttit för länge, tyckte Truls. Då skrämmer han in hönsen i hönshuset.

Ibland kan man titta på moln och försöka se något. Vad ser ni här?

Idag fick jag nog av drömmandet. Punkteringen på pirran skulle lagas. Riktiga skräphjul där det är svårt att få av däck och slang.

Kom att tänka på de gamla hjulen, de som satt på kiosken innan jag bytte.

Hjulen passade som fingret i handsken. Ibland har man tur.

Publicerat i Betraktande, Höns, Katt, Sysselsättning | 8 kommentarer

Ett år senare med Rallarna

Idag stack vi iväg igen. Ni kanske tror att vi inte trivs hemma. Stugsittarna på vift igen.

Vägen dit är fin och vi har kört den många gånger. Lotta körde. Helt plötsligt ser jag att det rör sig i diket 100 meter längre fram. När jag fick se vad det var, så skrek jag rakt ut. Lotta stod på bromsarna.

Vi hann stanna. 10 meter framför bilen, lufsade en stor älgtjur över vägen. Lotta hade inte sett den men det är ofta så att passageraren ser farorna innan den som kör.

Vi fortsatte färden något skärrade. Det hela hängde på några sekunder.

Så var vi då framme. Här var vi för ungefär ett år senare på samma evenemang.

”Rallarna” vid Stalpet som vi inte vill missa. Ett glatt gäng som spelar fina låtar.

Lotta trivs när hon får tjabba (snacka) med vännerna från Småland.

Vi hade stämt träff med Lottas ungdomskamrater Ankie och Göran som vi träffade här förra året också.

Tillställningen drog över 200 personer. Det blev en trevlig kväll med perfekt väder.

Vad vi åt? Kaffe, räkmackor och våfflor naturligtvis. Det bästa på Stalpet, tycker vi.

Publicerat i Betraktande, Nöje, Utflykt | 8 kommentarer

0 till 100 på 4,4 sekunder

Ytterligare en stund av nostalgi skulle upplevas när vi ändå var i farten.

Här skulle vi få en blund i ögonen. Det var inga problem, vi somnade direkt.

Sängarna var precis lika hårda som förr. Med det här fartyget har vi gjort många kryssningar till Åland 2001-2004. Vi tyckte det var trevlig att åka med.

Kändes verkligen som man åkte på ett fartyg.

Inredningen var som den skall vara på ett fartyg. Mycket trä och mässing.

Birger Jarl byggdes på Finnboda varv 1951. Meningen var att fartyget skulle transportera amerikanska turister från Stockholm till Olympiaden i Helsingfors 1952. Det blev inte färdigt i tid, sjösattes 1953.

Sista resan vi gjorde var 2004. Då var salongen fylld med folk som inte beställer något och har med sig eget vatten. Hela golvet var fullt med skal från pistagenötter. Ungarna sprang omkring utan att någon sa till dem. Servitören ruskade på huvudet. Aldrig mer, sa vi. Vi frågade oss varför de åkte på kryssning. Svaret fick vi i taxfree. De köpte upp allt vad cigaretter heter.

Tullen var obefintlig. Förmodligen såldes sedan cigaretterna i små affärer runt om i Stockholm. Ånedinlinjen gick i konkurs 2013 på grund av bristande lönsamhet.

Nu var vi färdiga med firandet och nostalgin. Vi längtade hem.

Bilen hade vi i ett garage uppe på Renstiernasgatan. Vi hade inte lust att gå i de där trapporna och några till. Hotellreceptionen ringde efter en taxi.

Nu skall ni få åka, sa chauffören. Luta era huvuden mot nackstöden. Sedan drog han på. 0 till 100 på 4,4 sekunder. Häftigare känsla än en flygplansstart. Bilen var en Tesla. En elmotor bak och en fram, drygt 450 hästkrafter. Inte ens taxametern hängde med för det blev billigt.

Sedan åt vi frukost på Scandic vid Slussen för det fanns ingen på båten.

Tuppen tar hand om sina hönor och han är snabbare en Teslan. Han går från 0 till 100 på 2 sekunder.

Publicerat i Betraktande, Nöje, Utflykt | 8 kommentarer

En lyckad kväll

Jösses vad vi mumsade och drack. Innan båten lagt ut från kaj, var vi nästan mätta.

Här är Lotta i sitt rätta element när det gäller att festa. Champagne bjöd de på den här gången också, eftersom jag talat om att vi skulle fira vår bröllopsdag när jag beställde.

Vädret var det bästa för en tur i Skärgården.

Så här många svanar har jag aldrig sett på samma ställe tidigare. En sak som slog mig var att det finns mycket skog i Skärgården. Jag har inte hört talas om en enda brand här under tiden stora delar av Sverige brunnit. Annars borde förutsättningarna finnas. Folk som grillar och slarvar med eld.

En stund efter att vi passerat Vaxholm, stannade båten för att folk skulle få sträcka på benen. Meningen är att folk skall dansa där på bryggan men intresset var svalt.

På hemvägen serverades ostbricka till de vackra vyerna.

Vi närmades oss stan när det var mörkt. Utflykten tar 4 och en halv timme.

Där skulle vi sova denna natt.

Lyckades få tag i en taxi när vi landat.

Värsta Mercedesen, s-klass, värde 1,3 miljoner. Fick till och med ryggmassage i passagerarsätet. Chauffören berättade hela sin nuvarande livssituation under färden som kostade 360:-. Jag tyckte att vi borde fått betalt för att vi lyssnat på eländet.

Men annars blev det en lyckad kväll.

Fortsättning följer.

Publicerat i Betraktande, Utflykt | 5 kommentarer

Nostalgitrippen

Igår åkte vi till den Kungliga huvudstaden.

Vi har pratat om det länge att göra just det här.

Efter några timmar var vi framme. Riktigt lugnt på Saltsjön. Inga aktiviteter.

På Gröna Lund hade det inte heller kommit igång. Kunde inte släppa tankarna på katterna som var ute hemma på Skorpan. Sluta nu, sa hon, de har goda dagar nu.

När det var tid, beställde vi en taxi genom hotellreceptionen. Taxi Stockholm eller de gula är vad som gäller. Allt annat kan vara svarttaxi eller hutlöst dyrt. Chauffören var från Etiopien. Prydlig. Han bodde i Tensta och trivdes där, ”men hade jag haft småbarn och hade jag flyttat”. Nu hade han vuxna utflugna barn. Han tyckte om Sverige men planerade att flytta tillbaka till hemlandet, sa han, ”det är inte bra här längre”. Han var 50 och hade bott här i 20 år. För 5000:-/mån kronor är han kung i Etiopien. Därför skickar han hem så mycket som möjligt för att trygga sin ålderdom. Smart snubbe.

En promenad på 1 km blev istället en taxiresa på drygt 3 km eftersom Slussen är avstängd.

Nu skulle vi uppleva gamla minnen. Traditioner sedan förr. Åka räkbåt.

Äta räkor tills man går under. Gott bröd och aioli.

Klart att vi måste fira vår 6:e bröllopsdag här. Det var ju här vi åt vår bröllopsmiddag.  Hennes idéer från början till slut. Jag kan inte tänka mig ett bättre ställe att fira bröllopsdagen på.

Fortsättning följer…

 

 

 

Publicerat i Betraktande, Utflykt | 7 kommentarer

En ofrivillig semester

Läkningen av fingret går sakta. Hopplöst att göra något utan att stöta i.

Några timmar om dagen tillbringar jag här. Läsning och vaktar hönsen.

Idag hade jag en skål ris med till dem. Lotta kokar alltid extra och så lägger hon i en stor klick smör. Det är populärt.

Resterna tar Truls hand om.

Läsningen går sakta. Truls verkar inte gilla när jag sitter med en bok.

Ibland ligger han i mitt knä…

…och ibland vill han bara bli kilad.

Jag läser när han intresserar sig för hönsen. Han tycker de är för långt ifrån hönshuset. Efter ett tag vallar han in dem. Det ser roligt ut.

Jag ser det hela som en semester. En ofrivillig sådan. Dagarna går fort ändå.

Publicerat i Betraktande, Höns, Katt | 8 kommentarer