Mycket sol idag

Dagen började smått succéartad. Applåderna saknades men många ville säkert.

Undertecknad råkade ta tag i en sådan där plastremsa som håller gobitarna på plats. Den lossnade. Fäst med magnetremsa. I kön till kassan.

Den hjälpsamma personalen hjälpte mig att lägga tillbaka. Bilden före visar bara lite av det som trillade ner för det blev närmast likt ett vattenfall av choklad. Det blev ju inte bättre av att den främste göra-bort-sig-supportern var med. Inga namn men jag kommer att få höra eländet flera gånger.

Låt oss prata om något annat.

Det var kanonväder idag. Uteväder för hela slanten med D-vitamin som bonus.

Hade den fallna björken att ta hand om.

Delade stammen i tre delar och släpade hem med Mulle. Denna slitvarg Mulle.

Fast de kan inte ligga på marken när de ska sågas med motorsåg.

En draganordning för att få upp stocken på kärran.

Nu i lagom såghöjd. Jag har gjort så här tidigare.

Med risk för att bli tjatig, så här ljust var det inte vid 6-tiden tidigare. Skogen som försvann gör livet ljusare omkring Den Gamla Damen.

Den här ställde sig upp när jag befriat den från resten av stammen. Lite sugen är jag på den som huggkubbe.

Publicerat i Betraktande, Sysselsättning | 2 kommentarer

Höga som hus

En morgon vaknade jag tidigt av att rummet fylldes av ett starkt ljus. Ett svagt sus hördes.

För några sekunder tänkte jag UFO. Har du kommit för att hämta oss?

Rusade ut och fick se att det var plocka-pinn-maskinen som var i farten.

Den har starka ljus och hade väl lyckats pricka sovrumsfönstret.

Gick ut senare och tittade på maskinen. Suddigt på bilden eftersom det regnat på linsen.

Idag var de färdiga med att rafsa ihop från hygget. Två stora…

…stora stackar höga som hus. Nu kanske det kommer en flismaskin också. Nyfikna katten Truls var med på inspektionen.

Sparade några tusenlappar i veckan.

När pojkarna var här, upptäckte Isak att ett dimljus var trasigt.

Glaset trasigt och helt förstört. På andra sidan är det också risigt. Titta de på om jag skulle kunna byta dom själv.

Googlade på om de fanns att skicka efter. Problemet var bara att för att kunna byta, måste en massa plast skruvas bort. Sådant gör jag inte för det går bara sönder om man gör fel.

Lite senare var jag inne på Expressen och då dök lysena upp som en reklamannons. Nu hade nätet fått reda på vad jag var ute efter och då skall det tjatas.

Åkte till bilverkstan och hörde vad de skulle ha för att byta.

Lyser bägge, frågade de. Nej, svarade jag. De där är inget att byta och slänga bort pengar på. Kosmetika som inte gör någon nytta. På bilbesiktningen säger de inget om båda inte lyser. 3000:- skulle det kosta om jag envisades med att byta.

Så jag åkte hem från bilverkstan med något trasigt och var nöjd.

Publicerat i Betraktande, Katt | 2 kommentarer

En tanke

Nu har vi bott här i drygt 9 år. Lika många år har bloggen levt om än inte så energisk som de första åren. Den kommer nog leva ett tag till, tror jag. Har inte kommit upp i där 1500 inläggen ännu.

Det här är första inlägget: Flytten till landet.

Visst har det varit fantastiskt och omvälvande att bo här. Sedan blev det 1465 inlägg till.

Det var kul att få reda på vad en katt egentligen är för något. Speciellt Norpan som var med mig överallt.

Alltid nyfiken och…

…kärvänlig.

Trots att Norpan har varit borta i över 2 månader, tittar vi i fönstret efter henne. Mycket av livet här kretsade kring Norpan. Hon var speciell och fick oss att skratta varje dag. Nu har vi de goda minnena kvar.

En tanke som vi haft är om vi skall bo kvar här till döddagar.  Vi blir bara äldre och med det sinar krafterna till att göra allt man vill.

En dag stack vi iväg mot Jönköping.

Det var en husvagns- och husbilsmässa på Elmia. Hur stora är dom och hur ser de ut inuti i verkligheten? Bilder är missvisande för allt blir större.

Lite folk var det en vardag och mitt på dagen. Passar bra för oss som håller oss undan  trängsel.

Det finns en del riktigt stora as. Där skulle hela släkten rymmas.

Husbilarna var intressantare.

Inspektion.

Det här är ett måste. Skiljer en del mellan märkena. Vissa var smäck  i detaljerna.

Drömmar skall man ha men tänk så mycket det skulle bli att blogga om. Verkar vara en husbilsboom nu. Har läst om flera som förlagt sitt boende i husbil. Vilken frihet och allt man har finns på 4 hjul.

När jag nämnde det för Tommy när de var här, rynkade han på näsan. Senare fick jag en uppmuntrande filmsnutt av honom.

 

Publicerat i Betraktande | 2 kommentarer

Mycket ved blir det

I morse, när jag tittade ut, låg katterna och vaktade på bron.

Ståtliga som…

…lejonen på Sollidens slott.

Sysselsatte mig lite med björken från gårdagen.

Upptäckte ganska snart att kedjan på motorsågen var slö. Ska visst finnas en anordning till att slipa kedjan men leta hade jag ingen lust med. Dessutom har jag aldrig använt den. En ny kedja kostar ett par hundra.

Hade i alla fall fem sådana här klunsar att klyva. Hur mycket ved blir det?

Nu skall vi se och räkna.

Så mycket blev det av de där fem. Lätt att klyva. En 14-dels kubik blev det.

Nu skall ni få en uppgift.

Tänk er hela den återstående björken som en stympad kon där konen är 28 cm i omkrets på det smalaste stället och 138 cm vid det tjockaste. Längden är 15 meter.

Räkna ni för jag har tagit ledigt nu.

Publicerat i Betraktande, Katt, Sysselsättning | 6 kommentarer

Mera himmel

Häromdagen blev det fart på Skorpan. Någorlunda i alla fall.

Hade lastat kärran med lite jag sågat ner. Skulle åka till återvinningen och lämna.

Grannens skogstomte dök upp, pekade på kärran och frågade vad jag skulle göra med det där. Åka till återvinningen, svarade jag. Nä, släng det där, sade han och pekade några meter bakom kärran. Ingen bild på honom för det var inte läge att slita upp kameran.

Ni får hålla tillgodo med en av jägarna istället. Han poserade gärna.

Jag började såga ner på Skorpan och lade på detta begynnande närliggande helvete*.

Det fanns ett helvete tidigare bortom glassbilen som här kört fel. Grannen satte namn på det och sa att jag fick slänga grenar och sådant där. Inget byggavfall.  (Helvetet på landet.)

Svårt att tro att denna bild är tagen på samma ställe som föregående bild. Gul pil visar vad glassbilen stod och röd pil visar det gamla helvetet.

Vi tycker att det blivit bättre för vi kommer att få mer sol i vinter.

Mycket ljusare mot söder. Mera stjärnhimmel som jag gillar.

En morgon fick jag se något som ändrats sedan dagen innan. Kolla 4:e bilden i inlägget, för där fanns den inte i det skicket.

En björkstam av kolossalformat.

Trulsen var med och inspekterade. Ringde till godsägaren och frågade om jag fick ta den.

Truls upplyste mig om att det var en rotvälta. Det kan gå åt skogen om den får för sig att resa sig.

Inget önskvärt.

Styckandet har börjat. Sedan kom regnet.

*Helvete från det bibliska Gehenna som låg utanför Jerusalem. En evigt brinnande soptipp alltså.

Publicerat i Katt, Sysselsättning | Lämna en kommentar

Slagmarken vid Skorpan

Grannen talade om att det skulle hända något med skogen här i det närmaste.

Nyfiken som jag är, gick jag in på nätet och kollade var. Är man inte nyfiken, får man inget veta. Vi bor vid krysset på bilden.

Nu tror ni kanske att det här skall bli ett förfärans inlägg med trädkramning, besvikelse, gråt och tandagnisslan. Då kan ni läsa någon annanstans. Förslagsvis Facebook. Där finns hur mycket som helst som kan få blodtrycket att stiga.

Men jag tog tillfället i akt att ta reda på lite mer kring skogen. Inte minst för skogsdebatten som är.

Bara några dagar efteråt var tugg-tugg här. Linus var också här.

Några dagar senare vaknade jag av ett tutande som när en lastbil backar. Då var det glesare i dungen vid Den gamla damen. Inte ett ljud från själva trädfällningen.

Dagen efter var det ännu glesare.  Tutandet hördes lite längre bort.

Traskade bort för att se vidden av avverkningen i verkligheten. Trädlinjen i fjärran är definitiv lägre. Det såg jag en sen kväll när månen smög strax ovanför trädlinjen.

Här har det jobbats på, tänkte jag. Maskinen tog ett träd på en halv minut. Det tar längre tid att förflytta maskinen mellan träden än att fälla och skala ett träd.

Här blev jag stående ett tag och tänkte på de historier Lotta berättat om sin moster Ally och morbror Gottfried (Gotte). Gotte och hans bror var anställda hos en bonde till att sköta skogen på 50-talet. De gav sig iväg tidigt på morgonen med varsin termos kaffe,  en packe smörgåsar med allt på och snus, som Ally fixat. Snuset bytte Ally till sig i handelsboden genom att lämna ägg. De jobbade till kvällen. När Gotte kom hem, åt han middag och sedan stupade han i säng. Lotta är längst ner till vänster på fotot.

Motorsåg hade de inte, det var såg och yxa som gällde. Transport av virket skedde med häst.
Undrar hur lång tid det hade tagit för dem att få till det som fällts här. Säkert månader.

Katterna var nyfikna men höll sig en bit ifrån. Fick dem alltid med mig när jag gick inspektionsrundorna.

Någon dag senare susade en bil förbi Den gamla damen (garaget). Den här gången var de inte glassbilen. Det var jägaren. Han hoppade ut och sa:

Hans sagde, at de havde hugget lidt, men hvad er det her? Det ligner en slagmark.”

Slagfält. Slagmark heter det på danska. Därav rubriken till inlägget.

Han sa att de aldrig hade gått i den här delen av skogen. Det var svårt att gå för det var igenväxt. Nu kommer det att bli bra.

Gick själv genom skogen en gång för att kolla ledningarna när det var fel på strömmen (En annorlunda dag). Jag var helt slut efter den skogspromenaden.

Vad var det här för skog egentligen? Hur gammal var den? Det här trädet var 80 år men…

…många var yngre. Vad var det innan det var skog? Förmodligen haglandskap där boskap gick och betade. En lång tid av jordbruksfientlig politik har gjort att de öppna landskapen försvunnit. I nutid går allt ut på att jord- och skogsbruk är miljöfarligt. Kunskapsbristen är stor. Läs mera HÄR. Finns mycket som jag inte hade en aning om.

Det här var finalen på ”huggandet”. Fyra dagar var skördaren här.

Skotaren var också här i fyra dagar och hämtade de stupade från slagmarken.

Nu skall riset samlas ihop och flisas.

Så skall alla stupade i slaget köras bort.

Vi kommer få mer sol här i vinter och fortfarande har vi  träd omkring oss så det räcker.

Publicerat i Betraktande, Minne | 5 kommentarer

Från idé till verklighet

Greger åkte hem med pojkarna i lördags.

Sedan blev det tyst och tomt här.

Han fick ta med sig grävaggregatet också som jag inte använt på flera år. Grannen var här med sin lastare och lastade på det. Det gick på 10 minuter.

Greger lämnade något kvar. Jag har haft en idé om något bättre en tid.

Det här är till röjaren. När man kör med röjaren, så är det här en pina. Tråden går av, fastnar, tar slut och skall fyllas på.

Det jag hade tänkt ut var en grov bult med ett hål mellan två muttrar. Vid pilen ett hål med en en vänstergänga som skulle passa på röjaren. Vad jag skulle sätta i hålet (svarta) fick bli en senare fråga men några uppslag fanns. Jag bollade idén med Greger för jag skulle inte kunna tillverka denna tingest.

Den här har Greger tillverkat. Visst är den vacker? Här är den monterad på röjaren.

Han hade även med sig några bitar av stålvajer med svetsloppor i ändarna.

Det fungerade inget vidare. Svetslopporna höll inte.

Åkte till järnaffären och köpte tunnare stålvajer…

…som kunde läggas i slingor utan fria ändar.

Det där kommer inte att fungera, kacklade hönan. Hönan fick rätt.

Åkte till järnaffären igen.

Fick med mig pianotråd och clips hem.

Nu då. Clipsen är till för att inte pianotråden skall fara iväg om muttern skulle lossna.

Här skulle testas. Här fanns allt, tunt som tjockt.

Det fungerade utmärkt med pianotråd. Tog 2 minuter att röja. Observera stenen som inte syntes på föregående bild.

Pianotråden hade vikt sig lite men det gör ingenting. Det gäller att ha skydd på sig. Skall prova med 4 mm pianotråd.

Kommer kanske att lyckas gräva fram Skorpan till slut.

Publicerat i Okategoriserade | 12 kommentarer