En rolig uppgift

I måndags tog jag bilen och åkte norrut. Vädret var strålande och radion på P1. 30 mil och drygt 4 timmar är vad som skulle avverkas.

Dottern med familj behövde hjälp med livspusslet. Dottern skulle jobba på annan ort i några dagar.

Jag hade fått den roliga uppgiften att hänga med den här killen, barnbarnet Isak.

Det blev inte hänga på dagarna för han går i första klass. Fixa frukost och skjutsa till skolan.

Hämta i skolan på eftermiddagen. Han ville inte gå på fritids, han ville hellre vara med mig. Det gladde mig för vi ses ju inte så ofta.

Bilen rullade inte en meter utan att Bodil Svensson var med.

7-åringar idag är så kloka. Det är många tankar i huvudet på en förstaklassare.

Här hade han hittat på en tävling om vilken som kunde rita av en figur bäst. Figurerna hittade han på nätet.

Kattluckan smällde hela dagarna men katten höll sig undan.

Ibland kunde man få en skymt av Maja. Maja är en hankatt. De köpte den som en honkatt men med tiden visade sig något annat. Då satt redan namnet.

Efter tre dagar kom Maja ända fram.

Maja brukar sova tillsammans med Bodil på natten.

Spel är tillåtet någon timme varannan dag. En sak lade jag märke till. Musiken i spel och många barnprogram är vemodig. Inte så att den går i moll utan helt enkelt vemodig.

Dottern hade gjort det lätt för mig. De flesta middagarna hade hon gjort iordning innan.

Vi hann med ett besök hos yngsta sonen också. Där bjöds det på styvade makaroner och falukorv. Legostaden hade förtätats.

Lucas blev också glad av att se mig.

Det där bordet är perfekt för det jag tänkte mig när Isak var i skolan.

Sortera 4 års papper. Här är slutklämmen med Kommandorans.

Det blev en del att stoppa i eldningstunnan hemma på Skorpan.

På kvällarna kom mannen i huset hem. Blev som vanligt snack om traktorer, bygge och larm.

På torsdagskvällen åkte jag hem mot Skorpan. Dottern skulle komma hem på lördagen. Hon skulle passera på motorvägen men hade inte möjlighet att komma in. ”Du kan väl göra som du gjorde en annan gång? Komma ner till motorvägen och vinka”.

Vi gjorde så. Vi tog med en flagga. Det var populärt förra gången. Och så kom dom.

 

Hon lyckades ta en bild av lantisarna som stod där med flaggan. Polisen på fältet behöver ha lite uppmuntran i dessa tider.

Dottern hade varit i Göteborg och jobbat. Allt gick dessbättre lugnt till därnere.

Nu är det nära med hönshuset. Nästa vecka blir det klart.

Publicerat i I Stockholm, Nöje, Utflykt | Lämna en kommentar

Slutlekt med liften

Idag var det sista dagen med liften. Nu är det färdiglekt.

Hann med allt jag tänkt mig.

Grenarna som hängde in över huset var de sista som fick smaka motorsåg.

Veden skall jag ta hand om den här gången. Tidigare har jag slängt den borta i helvetet på landet.

Nu ser det bättre ut.

Kommandoran blev också nöjd.

Det kom ett paket i veckan. ”Öppnas på Fars Dag”. Jag hade mina aningar.

Varje år har han skickat något.

Yngsta sonen Tommy.

En adventskalender med minst två lakritsbitar i varje lucka. Förra året fick jag också en lakritskalender. Det var populärt. Ögonen tindrade på pensionärerna varje morgon.

Inte nog med det. Fick en present av katterna också.

Publicerat i Sysselsättning | 8 kommentarer

38 meter

Som ni kanske märker, har jag (tvunget) bytt utseende på bloggen. Mitt förra utseende ”försvann”. Det blev krångligare och många funktioner i bloggandet saknades alltefter. Alltså, hur den såg ut, länkar och allt det andra som jag byggt genom åren. Mycket från ”första intrycket” är borta men jag kommer att bygga på vartefter. En gammal IT-räv (se kommentar i slutet) ger sig inte. Typiskt IT-fråga som användaren ställer; varför skall man joxa runt med sådant som fungerar? Frys och låt det fungera. Skulle jag gjort som IT-utvecklare. Men som vanligt är det en fråga om stålar. Sälja nytt, sälja och åter sälja. Som i mobilbranschen, bilar,  ja allt.

Klicka på bilderna om ni vill se dem större.

Dagen började som vanligt. Frukost, TV-gloende och mysigt med det livs levande gosedjuret Norpan. Vet ni att det är en medborglig plikt att hålla sig informerad i en demokrati och rösta utifrån det. Hörde det från en betrodd statsvetare på radio i veckan. Gör folket inte det, blir folket dumt och politikerna kan göra som de vill. Som nu i Sverige. Glidning mot diktatur med hjälp av politikerstyrd media. Men hur som helst, det var mysigt med Norpan. Otroligt mysigt.

Det är högt däruppe i mojängen. Värre än att sitta 10.000 meter upp i ett flygplan.

Passade på att kolla runt. Den förbjudna staden.

Den gamla damen bakom bilarna.

Fågelrestaurangen Birdie-nam-nam.

Därefter fick trädgårdsmästaren i mig spel. Garanterar att det inte blir ett äpple på många år. Däremot kommer jag få pris från kattföreningen ”Värna om kattens miljö”.

Efter detta var det att ta hand om Kommandorans intressen.

38 meter ljusslinga. Tur att jag skickade efter, annars hade det blivit 76.

Omgrupperade luftvärnspjäsen till ny position.

Styckjunar’n (luftvärnet) var med och kontrollerade uppställningen. Styckjunkare= Fanjunkare. När jag kallade honom styckmästar’n, i lumpen, blev han sur och glodde illa på mig i flera dagar.

Inte nog med det. Materialet skulle inspekteras.

För att slutligen befästa att ”Jag har befälet”.

Kollade ut på baksidan. Satt ett helt knippe Talgoxar inne i Birdie-nam-nam.

Kollade egentligen efter hur långt solen kommit i sin nedgång…

…för jag ville ha en skaplig bild av husljuset.

Ikväll firade vi ”lillehjul” med alla tillbehör.

Kommentar. Mitt arbetsliv hade passat bättre som fastighetsskötare.

Publicerat i Betraktande, Katt, Mat, Sysselsättning | 8 kommentarer

Batteriet tog slut

Idag var jag laddad för uppgiften. Försäkrade mig om att batteriet i kameran också var på topp.

Gjorde klart trädet över gästhuset. Många grenar borta utan att utseendet blev förstört.

Flytta liften till nästa ställe och …

… glädjas över det borttagna. Kommer att bli mycket ljusare här i sommar.

Nästa patient var tänkt att bli äppelträdet. Kommandoran ville helst ta bort det. Inga goda äpplen. Jag för katternas talan. Norpan älskar att fara runt som en babian i detta. I morse satt Sara där och filosoferade.

Liften uppställd på bästa stället, tror jag.

Tänkte försöka fimpa grenarna som hänger in över huset.

Sota också men det kan jag glömma direkt.

Kommer inte i närheten av skorsten med antenner och klunsen under liftkorgen.

Ett försök skulle vara att likna med detta.

Ja, då var det klart att sätta igång men…batteriet i liften var slut. Trots att jag laddat hela natten. Satte i laddaren.

Ägnade mig åt en bondlurks skatteflykt via snus. Snus i affär: 57:-/dosa. Göra själv: 7:-/dosa. Skillnaden är till största del tobaksskatt.

Dessutom blir snuset mycket bättre. Inga kemikalier som gör att man vill spott ut. Rinner inte heller.

Skatten Norpan var med hela tiden och kollade beredningen.

Kollade laddningen efter några timmar och batteriet var fulladdat. Men då var det svart ute. Nya tag i morgon då vi ska fira ”lillejul” med julmat.

Publicerat i Katt, Sysselsättning | 8 kommentarer

Hökperspektivet

Idag blev det en höjdardag. Liften stod ute och väntade…och väntade. Först var det uppgång och fixa frukost, servera katterna och när uret passerat halv nio; skrämma upp dököt…Kommandoran.

 

Vi har en ny väckningsprocedur. På med ovanstående*, högsta volym så att sängen däruppe skallrar. Effektivt och behagligt och det var Kommandoran som började. Genialiskt och inget tjat.

Innan utgång utan den invanda tuppluren. Spelar ingen roll om jag är hemma, borta, på fest eller statsbesök. En halvtimme.

Det tog inte lång stund förrän jag var ute och uppe i något av ett hökperspektiv. När jag såg det här …

… flimrade en bild förbi. Inte en tanke vidare.

Släpa bort mellan varven. Mulle är min ovärderliga hjälpreda.


Jag tycker det blev bra. ”Beskärningen” har jag lärt av en fd kollega. Kommandoran ville ha bort hela trädet.

Inte, för jag håller katternas intressen högt.

Sara kan ligga där i timmar och mysa.

Nu stod liften på plats och min blick fångade grenarna över taket på gästhuset.

Det här är bara början. Grova grenar tas med motorsågen vilken har en kedja som har tjänat ut.

Stack upp till samhället för att skaffa en ny kedja. På vägen hem stod timmerbilen och lastade.

För 5-6 år sedan, hade jag blivit irriterad. Nu backade jag undan och njöt. Dessutom var radion på. Kollade hur smidigt han lastade. Inget schabbel där inte. Nu är jag irriterad på helt andra saker. Kanske skriver jag om det någon gång.

För en månad sedan, såg det ut så här på bägge sidor om vägen. Snacka om trädallé.

Dagen hade gått. 17 tog jag en bild ner mot Den förbjudna staden.

* https://www.youtube.com/watch?v=b4GoX6hbgqk   (Roy Orbison The three bells)

Publicerat i Betraktande, Sysselsättning | 4 kommentarer

En lifthanger

Igår var jag i Den förbjudna staden. Kanske bättre att tala om när jag inte är det.

Hyveln gick varm. Nej, spånen är inget för hönsen. Testade för några år sen och de lyfte fötterna som att de gick i koskit.

En halv millimeter behövdes hyvlas bort för att de skulle se ut som nya. Det är fantastiskt med trä.

Det tycker Sara också. Hon älskar sin sittpinne. När hon sitter där och vaktar jordnötterna, sparar hon några tior åt oss varje dag. Fåglarna äter då solrosfrön istället vilket är mycket billigare.

Idag skulle det ”upp i lufta”. Hyrde den här som visade sig vara trasig.

Fick tag i den här istället men då hade hela dagen gått.

Vi får hoppas att den fungerar. Norpan gjorde i alla fall en ytlig besiktning.

Kommandoran hade också sysselsatt sig medan jag var ute.

Imorgon ska jag se Skorpan från ovan. Se det som en lifthanger.

Publicerat i Katt, Sysselsättning | 4 kommentarer

En speciell händelse i Stocholm

I lördags bar det av mot den Kongliga Hufvudstaden.

Vi mellanlandade hos Lottas fd jobbarkompis Carina där vi senare skulle kinesa.

Färden gick vidare med droskbil mot Globenområdet.

Här skulle det ske något alldeles speciellt denna kväll. Vi var tidigt ute, så jag lufsade runt i området.

Inom ett långt stenkast tronade Glopen upp sig. För två år sedan syntes den inte härifrån.

Då låg Söderstadion här. Här har jag sett Bajen spela många gånger. Gräset var grönare då.

Klockan 15.30 blev vi insläppta. Miljön därinne var storslagen. En närmare 100 meter lång mur från förr.

En försvarsmur i Södra Stockholm. Fler hundra år gammal och framgrävd.

Nu var det inte denna storslagna mur åkt hit för utan bröllopet mellan Ulrika och Stefan.

Ulrika är också fd arbetskamrat till Lotta.

Jobbargänget hade en del att prata om.   (Carina, Marie och Lotta)

Vigseln genomfördes i ett rum intill muren. Brudgummens far spelade och sjöng stämningsfullt.

Efter vigselakten bar det av till 9:e våningen. Utsikten mot söder höjde stämningen ytterligare.

Mingel…. (Jan och Carina)

Både stora och små var festriggade. Jag gillar tjejens skor som glänser i guld.

Trubadur…

Och mera mingel… (Charlie)

Ett bord dukat för fest med detaljer som Ulrika och Emma hade jobbat med.

Bröllopsmiddagen bestod i en utsökt italiensk buffé.

Brudparet gled först ut i dansen som varade till efter midnatt.

Grattis! Och tack för att vi fick komma på ert bröllop!

Publicerat i Nöje, Utflykt | 10 kommentarer