Det här är från den senaste promenaden. Sedan blev det för kallt och isigt. Har jag inte varit ihärdig med att gå tidigare i år, behöver jag inte göra det i skräpväder och halt.
Gick norrut från Den förbjudna staden.
Bild på motorvägen tagen under pandemin när det var som värst. Folk höll sig hemma för så här ser det också ut på midsommardagen och nyårsdagen. Förr brukade jag skrämma upp mig själv och gå ner och ta en bild tidigt på dessa dagar. Det har gått över nu för jag vet ju hur det ser ut.
Åter in i skogen. Ser riktigt rart ut.
Stället som alltid får mig att tänka på Björkhagen, stadsdelen i Stockholm där jag växte upp.
Samma ställe fast på vintern ger samma tankar.
En vissnande grönska i början av oktober.
När jag är ute och går så här, slipper jag se det som inte blivit gjort eller det som skall göras. Det här borde göras om för vi har fyra ekorrar och fyra hackspettar som fajtas om innehållet i den röda burken. Förlorarna får äta det som ramlar ur fågelrestaurangen. Nätet kan tas bort för katterna verkar inte vara så intresserade längre.
När intresset var som störst, såg det ut så här.
Nu klättrar de inte så mycket längre. De har ju som en annan blivit äldre och tycker inte det är kul att klättra i träd längre. Det här var bara för att visa upp sin klätterkonst. Man skall säga ”duktig katt” när man går förbi. Då inkasserar katten.
Efter grannen i norr kom jag ut till Turistvägen. Egentligen är det gamla riksettan som 1962 blev E4. Turistvägen kallas den för att det är lugnare tempo och populär under sommarhalvåret. Man hinner få fina vyer när färden går här. På sommaren kan man se veteranfordon och motorcyklar fara fram på Turistvägen. Så också Vätternrundan på cykel. Många av oss äldre har åkt här när vi skulle till de sydligare delarna av landet. Riksettan här byggdes 1930-1940. Motorvägen från Ödeshög och söderut invigdes 1972.
Backen upp till naturreservatet Kråkeryd kallar jag för sega backen. Långdragen vandring uppför är segt.
Efter sega backen ligger gamla landsvägen öppen. Brukar åka här när en bild på drömstället skall tas.
Vackra vyer över Vättern har visats tidigare på bloggen. Den gamla landsvägen närmar sig Turistvägen så småningom. Se HÄR från en promenad 2021.
Den här backen är inte heller att leka med. Den leder upp till grannen i väst. Det var han som upptäckte bloggen först, om jag minns rätt.
Nu är det inte långt kvar till hem. Tyckte mig känna en doft av kaffe eller så var det bara inbillning.
Funderade på detta med den ”gamla landsvägen” vid hemkomst. Hur gammal är den egentligen? Här följde en hel del googlande m.m. Häng med om ni vill.
I Ödeshögs hembygdsbok finns denna karta över läget i nutid.
Svart pil är ”sega backen”, röd pil är ”gamla landsvägen” där jag tog bilden, grön pil är ”riksettan” och blå pil är motorvägen.
I hembygdsboken finns också en karta där motorvägen inte är byggd. Röd pil är ”gamla landsvägen” och grön pil är ”riksettan”. Här ser man gamla vägen ända upp till Ödeshög och långt söderut. Efter detta visste jag inte hur gammal den den gamla landsvägen är. Fick inte fram något.
Åkte till biblioteket.
Där fick jag bra tips av Ann-Sofie. Bl.a. ett telefonnummer till Ödeshögs historiker.
Kalle Björk heter han. Ringde honom och frågade om den gamla landsvägen uppe vid Kråkeryd. Du menar Eriksgatan, svarade han. Det var som att öppna en dammlucka. Fick en massa berättat.
Källa: Wikipedia Eriksgata
Med hjälp av den informationen kunde jag googla det som Kalle berättat. Gamla landsvägen fanns redan på medeltiden innan arvsmonarkin infördes 1544. Innan valdes kungen i tinget vid Mora stenar. Efter det att kungen blivit vald, gav han sig ut på en Eriksgata för att dömas till kung i de olika tingen. Kungen kunde också avsättas. Det finns omnämnt att någon kung blivit ihjälslagen på andra sidan Vättern vid tillbakafärden till Mora stenar. Det var på 1200-talet. Där nöjde de sig inte med att avsätta.
Kungarna red alltså uppe vid Kråkeryd. Efter detta kommer jag kalla den gamla landsvägen för Eriksgatan uppe vi Kråkeryd.
Mer finns att läsa:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Eriksgata
https://popularhistoria.se/sveriges-historia/medeltiden/hyllningsresa-genom-riket
https://sv.wikipedia.org/wiki/Mora_stenar