Nu kom polisen

Posted on 2019/12/19 av

Idag åkte vi iväg till Jönköping för att handla julmat.

Vättern såg kall och mäktig ut.

Vi stannade till vid Eko-Cafét i Uppgränna. Inte för att vi skulle fika.

Tomt och öde som vanligt. Har försökt att ta mig upp på övervåningen några gånger men det har alltid varit stängt. Jag tror att det blir för varmt där på sommaren. Rena fläsk-grillen.

Inne var det visset värre. Eko-stil.

Det var mycket möda och pengar som gick åt skogen där. Kanske jag kan köpa för vrakpris och flytta till Skorpan. Skulle gärna ligga och titta på stjärnhimlen innan jag somnar.

Gränna var vinter-tomt. Inga barn med polkagrisar.

Lite trafik men vi är ju pensionärer och kan välja tid att åka.

Nästa stopp blev Ikea. Då förstår ni vartåt det lutar.

Just det. Det traditionella julbordet. Det enda julbordet vi äter ute fast vi sitter inne. Sjunde gången nu.

Endast mat från Sverige, fick vi veta. Ser alltid lika frestande ut.

Första gången i år jag lyckats ta en bild innan vi börjar glufsa. Jag ville ändå gnälla, typ ”Ikea är inte som förr”. Gnällspik som jag är. ”Det finns inga lappar som visade vad som finns på julbordet”. ”Det finns det ju visst, fick jag till svar. Jag läste”. Då är det min syn det är fel på.

Kollade när jag gick ut. Det fanns att läsa men ändå fel. Förr var det små lappar som stod vid varje skål. De där skyltarna kunde de lika gärna hängt nere vid entren. Gnället var inte obefogat.

City Gross. Inget av intresse att rapportera därifrån.

Vi åkte äntligen hemåt. Vid Vida Vättern stannade vi. Jag kände trängande behov. När det var som skönast gled en polisbil upp i mörkret. Här och nu!? Jag har inte sett någon i trakterna på flera år. Fick bråttom och avslutade. De gled 2 meter förbi och tittade. Fattas bara att jag fått 800:- i böter för sådant är förbjudet. Det hade blivit ett blogginlägg som heter duga i debatten.

Publicerat i Betraktande, Mat, Utflykt | 8 kommentarer

Man ska ha snöplog

Posted on 2019/12/16 av

Snöplogen är redo för vintern. Idag skulle den prövas.

Hängde den efter Mulle. Ingen ballast i plogen för det var inget jordbruk det var frågan om.

Dyngan från hönsen gick bra.

Sork-högarna blev nästa utmaning. När jag åkte omkring sjöng jag på ”Man skall ha husvagn”*. Ändrat till ”Man skall ha snö-plog”. Tur att grannarna bor långt borta.

Hoppades på att Kommandoran inte skulle se detta. (Det gjorde hon, fick jag reda på senare).

Ifall hon har sett får jag väl blidka med hennes saker.

Bokashi, en japansk metod för att kompostera. Förhållandevis dyrt för att göra en kompost. Men vi får se. Jorden skall ju bli något alldeles enastående.

Först ett lager jord.

Eftersom vi inte fick i oss allt.

Sorgen gick till de tre grillkorvar som låg där. Om jag bara vetat.

Täckte allt med ett lager jord. Begravningen var fullständig.

Ska vi inte ha lite katt också?

Trulsen satt i vedkorgen när jag gick ut.

När vi var till samhället, passade vi på att åka till chokladfabriken.

Hon hittar alltid det bästa. Ingen idé att jag går in.

På torsdag öppnar McDonalds. Vi är väl inga större fans men barnbarnen gillar det.

Nu saknas bara: City Gross, Biltema, Jula och en järnvägsstation för att det skall bli komplett.

*Man ska ha husvagn, Youtube.

Publicerat i Betraktande, Katt, Sysselsättning | 4 kommentarer

Kabeldagen

Posted on 2019/12/07 av

Idag gick jag ner senare till Den förbjudna staden. Mitt tillhåll.

Var uppe och hälsade på hos Mosse. Fotot är gammalt för det var rusning där idag. Märks att folk jul-städar*. Jag hade mycket med mig från veckan som gått och Mosse bar iväg innan jag hann blinka.

Fast allra först var jag hos hönsen. De fick sitt lördagsgodis. Fyra burkar majs.

Måste ställa tidsaxeln tillrätta.

… tog jag yttervägen ner dit. Vägen som vi ser mycket mer av nu. Jag kan stå där länge och se när barnen försvinner bakom kröken. Svårmod i kvadrat.

Tycker det är vackert här. Hygget gav ju lite andrum. Bara man slipper se trafiken på motorvägen. Stressande.

Så var jag då inne i ”rummet”. Jag har satt värmen till 10 grader därinne. Det gäller att jobba sig varm. Packade upp två flyttlådor med kabel, sladd och ledning. Det är skillnad på skit och pannkaka.

Sladdallergikern  (se inlägget genom att trycka på länken till vänster) måste vrida sig i plågor. Hoppas att han inte får sömnsvårigheter.

Det finns mer i ett annat rum. Kabeln ute. Vilket får mig att tänka på…

Så vänder vi blad och glömmer kabelns härjande. (Den omtalade boken).

Kände mig laddad inför finalen på dagen.

Laddare till allt och annat. Orkade inte räkna dem, Vad gör jag med dessa? Borde skicka skräpet till Rosenbad. De tycks ju härbärgera allt värdelöst.

Magneter. Här ligger magneter sedan 70-talet och kramas intensivt. Det är något mystiskt med magneter. Det måste bli ett blogginlägg om detta.  Dessa youtube-inlägg har roat mig. Speciellt kommentarerna. När limpistolen kommer fram och det tragglas med tillverkningen, är det fara och färde.

Många med med mig vet vad de försöker tjäna pengar på. Speciellt om inläggen är långa med REKLAM och många klick.

Publicerat i Betraktande | 6 kommentarer

Jag går här och roar mig

Posted on 2019/12/06 av

Som tur är finns det något att göra varje dag.

Katterna skall ju alltid ha. Den ”svage” serverar i tid och otid.

Idag var de +grader igen och då var tillfället att göra något ute. Plogen måste fixas innan vintern börjar på allvar. Den har testats med negativt resultat i protokollet. Underkänt alltså.

Tyngdpunkten satt för högt. Plogen välte med all barlast. Fick ägna mer tid till att ställa tillrätta än att ploga.

Nu har jag flyttat ner hyllan så långt som möjligt.

Annat uppfriskande dö-göra.

Resten av rummet av 7 års elände. En stack som avverkades på två dagar.

Ett av morsan syskrin som legat där och åldrats. Jag har tre syskrin efter henne.

74 år gammalt. Det var knappar, tråd och nålar. Blixtlås av metall!

När hemligheten avtäcktes, fanns allt efter en snabbkoll.

Allt i allt i varje burk. En salig röra. Mycket skräp.

Efter några timmars sortering. Jag har en förklaring till allt.

Mycket fanns här när vi flyttade hit.

Fast det här… Den nedersta skall skrämma bort möss. Skrämma bort kattmaten?

Varje kväll har jag gått upp…

…och varit nöjd med dagen.

Någon dag gick jag upp tidigare.

Publicerat i Betraktande | 4 kommentarer

Vilken lättnad!

Posted on 2019/12/01 av

Nu har jag betalat x:- för att blogga, så då måste jag. Är väl ingen Blondin-Bella som tjänar stålar på att synas.

Här nere i hemlighuset har jag tillbringat några dagar.

Fick lust till det när jag tittade ut och såg att det var vinter. Skönt väder ute att vara inne i.

Brukar titta till hönsen när jag går förbi. De sitter ofta på pinnarna. Jag tycker synd om dem. Du kan väl inte tycka synd om höns, säger Kommandoran. Jo, jag gör det. Det finns höns som har det sämre än våra, säger hon.

Den här röran har blivit värre de 7 åren vi bott här. De som hälsat på har fått kolla. Många har ruskat på huvudet. Nu skall det bli bättre.

Jag hade lika gärna kunnat kalla inlägget ”död-städning” eller ”tidsresan”.

Så här blev det. Många loppisprylar. Det gillar Kommandoran.

Några axplock.

Mors knapp-skrin från 70-talet.

Saker som jag fått av barnen i födelsedagspresent eller julklapp. Tråkigt att de skall ligga i en flyttlåda.

En kartong från första arbetsplatsen. Slutade -68.

Oläst. Säkert ett impulsköp på en bokrea. Eller?

Strömbrytare och 12-volts reläer. Vad hade jag för plan med dessa?

Fjärrkontrollen som jag skaffade till mor när hon hade det svårt med händerna.

En ficklampa från 50-talet. Varifrån kommer den?

Mors plånbok. Frågade yngsta sonen, i somras, om han kom ihåg den. ”Javisst, den minns jag väl”.  Tacka för det. Den stod ju ständigt öppen när barnbarnen var i närheten.

Nu blev det mycket av minnen. Jag gick upp. Hälften gjort. Vilken lättnad!

Gav mig iväg ut…

Fylla på anden från min favoritplats.

Publicerat i Betraktande, Höns, Minne, Sysselsättning | 3 kommentarer

En djävulsk tid av frestelser

Posted on 2019/11/30 av

Igår gick vi och lade oss 21.30. Morgondagen (idag) skulle bli kanon.

En timme senare vaknade jag av att Kommandorans telefon hojtade. Något snålt företag som ville ha henne på kroken i det sista av den svarta veckan. Tack! Ve och förbannelse. Det skulle finnas en digital störningsjour för sådant. Företaget förstörde min sömn. Klarvaken.

Blev nyfiken. Kunde ju varit någon sen bild av barnbarnen.

Massagegun!? Vad är det för fel på en massagestav?

Detta är något för att flörta med Malmö där krutröken ligger lågt.

Fast då hade jag valt en mera trendig design.

Nu var jag ju ändå vaken. Morgondagen blir inte vad jag tänkt mig.

Gick in i storstugan. Där låg katterna.

Trevligt sällskap de närmaste timmarna.

Och…naturligtvis datorn, som jag fick ta med mig från min bästa och generösa arbetsplats i livet. Datorn som gjorde så att de sista 4 åren inte blev tråkiga. Webbutveckling: .net, java, html och en ny värld av tänkande i den världen. Datorn hänger med. En trogen vän, så kul vi har fortfarande.

När jag satt där vid datorn, gjorde sig gårdagen påmind. En halv kartong och ett par öl…namn på ytterst lokalt oväder tack! Ingen ro. Dessa djävulska frestelser!

Publicerat i Betraktande, Katt | 8 kommentarer

Tålamodets gräns

Posted on 2019/11/27 av

Nu skulle vi göra det igen. Kommandoran har gjort det många gånger. Hon har infört traditionen.

Det här är ingen behaglig del i det hela. Väckning på bästa sovtid.

Katterna fattar direkt vad det är fråga om och vill ut.  Katterna får alltid som de vill.

Sömnen fortsatte på bussen. Efter ett par timmar bjöds det på kaffe och smörgås.

En kasse skvallrade om vart vi skulle. Efter ytterligare dryga timmen var vi framme.

Lite tivoli-stämning över det hela.

Här gick det undan. Folk sprang.

Fick bilder av starten i Le Mans i huvudet.

Julstämningen tog emot i entrén.

Det första som man ser är schampo och tvål så långt ögat når.

Det här låg allra längst fram där köplusten är som störst. Långt ifrån där de övriga kalsongerna ligger. Betald placering eller svårsålt? Det är frågan.

Vi hade gjort en lista på vad vi skulle ha. Annars kan det bli som på bilden.

Vi fick ihop det vi skulle ha ganska snabbt. Lite folk. Enligt uppgift var det bara 20 bussar här. I helgen hade det varit 96 med kaos som följd. Nu skulle vi ta den där lunchen vi snackat om innan.

Friterade kycklingvingar med starka såser. Det riktigt vattnades i munnen.

Det alternativet hade utgått och Sportbaren var förvandlad till en matsal. Känslan av en pub var som bortblåst. Maten var inte ens värd en bild. Chicken nuggets värmda i en micro. Såg ut som att kycklingbitarna hade fått på sig för stora urtvättade kläder. Totalt smaklöst.

Några inköp till. Resten av tiden gick åt till att slå ihjäl tiden.

Vi satte oss på en bänk utanför kassorna. Hela 82 stycken som rasslar hela tiden.

Att titta på folk är kul. Kan nog bli ett inlägg om det. Paret på bild hade nått tålamodets gräns som går här vid kassorna. De bråkade om hur påsarna skulle packas.

Vi avslutade vistelsen i Ullared på Harrys.

Förra året satt vi i solskenet i november.

Vi slog oss ner över en gin och tonic och pratade om Gekås genom tiderna. Första gången var bäst för 16 år sedan. Då kunde man göra fynd. Det fanns märkesvaror till vrakpriser. Förmodligen inköpta från konkurslager. Vi fyllde en hel bil och jag har fortfarande kvar kläder från denna vända. Det var bättre förr.

Kapitlet Gekås i Ullared får betraktas som avslutat för vår del.

Publicerat i Betraktande, Katt, Utflykt | 5 kommentarer