Nu är det bara trädgårdsgöra på gång. Jag tycker inte om det.
Vill helst asfaltera hela tomten och skaffa några gokart. Sälja biljetter offline till semesterfirare. Bananas rakt ner i fickan. Kanske lite överdrivet.
Här började trädgårdsarbetet iallafall. Lite hederligt snickeri med trä från högarna av plank.
Tillverkning av långa blompinnar. Ännu så länge långt ifrån trädgården.
Skrapade väggen. Innekatten fick måla. Tog en sväng till brevlådan och köpte några öl på vägen.
Här börjar det likna något nyttigt för att odla.
Och här, invigning av trädgårdssaxen ”långe arm”.
Det blev ju rätt bra. Nu kan det sättas tomater.
Tigrella-tomater skall det vara. Supergoda. Förra sommaren hade jag sådana som godis och de växte under vedervärdiga förhållanden. Nu är manegen krattad. Eller nästan.
Det måste ju finnas jord i hinkarna också. Kniven i jordsäcken. Vilket får mig att tänka på en intervju med tennisspelaren Magnus Norman i direktsändning. Han var ambassadör för ickevåld i Filipstad och hade precis vunnit en turnering när reportern frågade: Hur känns det att ha vunnit turneringen? Magnus: det var som att sätta kniven i en bond-jävel. Ingen skröna, jag hörde det.
Nedåt vägen kom Truls gåendes. Han kom när jag ropade på honom.
Gick ner till hönsen för att se hur det går för Harry. Här tillsammans med Inger. (Namn efter mor som också var ett kakmonster). Inger får han ingen ordning på. Hon är äldst (+7) och är damen i sällskapet.
Hon har avvisat alla tuppar utom ”Tuppen Jag”, som räven tog.
Här får Harry stryk av Inger vilket betyder att vi har ett matriarkat* i hönshuset. Visat sig framgångsrikt i afrikanska samhällen i bushen.
*Matriarkat (från latinets mater, ”moder”; jämför patriarkat) är en samhällsordning där den sociala, politiska och ekonomiska makten innehas av mödrar och kvinnor.
Janne