Gräsklipparen har det hårt här på Skorpan. Inte undra på att den protesterar ibland.

Det är inte bara gräset som den fått tugga på utan också tunga lass.

Detta är för mycket för en gräsklippare. Hade det funnits en gräsklippar-skydds-förening, hade jag blivit anmäld för länge sedan.

Även för allt smått plågande. Nu har den pension från sådant.

Kossan har ett juver på magen och…

…gräsklipparen har ett klippaggregat på motsvarande ställe.

Några gånger har jag tagit bort det och fått det lagat (svetsat). När lagret av hammarlack stryks på känns det nära. Så också i år.

Nu hände något jag inte varit med om tidigare. Remmen hoppade av hela tiden. Tidigare har remmen gått av. Kom på att remmen måste vara slapp, slö och likgiltig. En ny spänstig rem skickades efter och monterades. Här skulle klippas!

Efter en timmes klippning, hoppade den nya remmen av. Så var med den glädjen.

Såg mig själv i en djungel med en machete.

Jag ger mig inte på det här, tänkte jag. En haverikommission tillsattes bestående av mig och katterna för alltid är någon katt med mig.

En ledtråd var att den nya remmen var sliten i kanten.

Det visade sig att ett remhjul lutade framåt och åt höger. Inte mycket men man kan ana det om man jämför med hjulet till vänster. Det lilla räckte för att nöta remmen och få den att hoppa av.

Järnet, som remskivan sitter på, värmdes och bockades rätt. Efter detta blev det frid och fröjd. Kyrkklockorna ringde.

Hur har det blivit så här? Remspänning och vibrationer har genom åren fått järnet att ge efter några 10-dels millimeter varje år. 2 millimeters fel på axeln gör tillräckligt med fel på ytterkanten av remhjulet. Utrett och klart, får vi hoppas.

Gick runt och tittade på träden här. Det här trodde jag var dött men nu har det kommit löv.

Fick se några konstiga utväxter på det.

Kanske något för ”Dr Pimple Popper” som klämmer på bölder.