I helgen var yngsta sonen här med familj. De var här i augusti förra året. Känns som evigheter.

Nu blev det middagar på verandan igen och…

…frukostar i matrummet. Naturligtvis frågade de vad vi ville ha hjälp med. Vi vet ju att de tycker om att sysselsätta sig. Rastlösa om de inte får göra något. Ingen ide att protestera.

Det är det där trädet jag filat på lite då och då i mån av ork. Nu blev det fart.

Tommy började kapa det grova.

Ylva plockade smått till att börja med.

Det blev rent till slut.

Ni kommer väl ihåg hur det såg ut från början.

Tommy kämpade på och en åskådare hade han hela tiden.

Det blev lass på lass.

Linus serverade lunch från den för säsongen öppnade korvkiosken. Fick förbättringsförslag till kiosken. Luckan skall vara som ett litet bord framför.

Det var inte bara slavgöra. Lucas gillar drönare och sådant.

Den här bilden tog Lucas med hjälp av drönaren.

Den gamla damen blev också förevigad.

Ylva gillar att pilla ihop saker och ting. Sågbocken från Jula fick skåda dagen.

Linus på linjen är en känd figur. Här har vi Linus på trädet.

Som de slet med det som en gång var ett träd.

Nu är det närmare att se som ved.

Igår, när de skulle åka hem, ville de fortsätta där nere. Det blev arbetsförbud.

Så var det dags för hemfärden på 30 mil.

En känsla av oro och vemod smög sig på. Oron försvann när de ringde och sa att de var hemma.

Tack för en trevlig helg och för all hjälp!