En dag i förra veckan gav vi oss iväg till Gränna. Vi var ju inne på att fira lillejul i helgen.

Först måste vi tanka. Tänkte tillbaka på ungdomens dagar med första bilen när jag stod där och trampade vid bensinpumpen. Tankarna for iväg.

Soppan var billig*. Problemet var om man hade pengar till full tank eller inte.

Något jag saknar är bensinlukten på macken. Eller doften. Många tycker nog att bensin luktar illa. Bilarnas tankställe sluter tätt idag så att inga ångor kommer ut. Jag associerar till bilsemestern med småbarnsfamiljen. Man gled in på en mack en varm dag, det luktade bensin och barnen hade blickarna på glasskylten. Jag minns hur det lukade då och det minnet kan framkalla andra minnen.

Visst är det underligt att man kommer ihåg hur Raketost smakar fast den försvann i slutet av 70-talet. Momentet där man ströp en skiva roade både gammal och ung. Raketosten försvann av många orsaker. Maskinen som tillverkade den var sliten och man hade krav på sig att göra snöret hygieniskt.

Så var vi då på väg till Gränna. Fortfarande lite trafik på vägarna. Vad skulle vi där att göra?

Vi skulle ha tag i ansjovis till Janssons frestelsen. Ingen jul utan Janssons.

Affären i byn har inte haft ansjovis på veckor. ”Aj då! Leverantören har problem…”

Jag stormade först in i affären. Lotta skall ju inventera så fort hon kommit innanför dörrarna. Här fanns det ansjovis så det räckte och blev över.

På vägen hem, funderade jag på varför det fanns ansjovis här men inte i byn. Kanske skall det lansera sin egen?

Mycket riktigt. Någon dag senare fanns den egna varianten där. Ett tag trodde jag att det skulle bli brist på ansjovis till jul. Sådant har förekommit tidigare. Ett år på 80-talet, fanns inte en sillstjärt att tillgå. Det var i sik-fiskets dagar och siken fungerade utmärkt som inlagd sill.

Det finns en mängd saker som försvunnit. Tänker då närmast på  sådant man stoppar i ansiktet.

Lilla Skogaholmslimpan är  den sista i raden.

Salta biten är en annan som försvann för några år sedan. Den gör man Lapskojs på.

För tio år sedan fanns den här till jul i ett par år. Jättegod att ha på pepparkakor. En storsäljare. Sedan försvann den.

Varje år har vi tittat efter den men mycket annat finns. Har provat några men smaklökarna är inställda på ädelost päron. Varför skall de krångla?

De här chipsen fanns några år men försvann fortare än kvickt. Där fick man ligga i om man skulle få en påse. Tog alltid slut först. Förmodligen  sålde de inga andra chips.

Smakminnet kan lura smaklökarna också.

En gång när Lotta skulle iväg och jobba, skulle jag äta det där som jag längtat efter. Riktigt längtade efter att hon skulle ge sig iväg. Hon tycker att just detta är snuskigt när jag pratar om det.

Stekt falukorv och vita bönor. Det riktigt vattnades i munnen när jag stekte korven och såg bönorna puttra i grytan. Till min stora besvikelse smakade det inte alls som jag mindes det. Bönorna var alldeles för söta. Skrapade av korven och slängde bönorna.

Det blev inget firande av lillejul i helgen som gick.

Den färdigkokta skinka var totalt smaklös. Inte ens katten ville ha den.

Sådant här har man tid att fundera på när man är pensionär. Skulle det bli matbrist, skulle man äta vad som fanns.

* Man fick mer bensin för pengarna då men bilarna var törstigare och lönerna lägre.
År 1966: Snittpris  0,85 (kr/l), motsvarar i dag 7,83 (kr/l).