Vi har haft besök från Nässjö här i några dagar. Tidigare också från Stockholm och Nässjö. Fler besök väntas men det här var det första nattbesöket.
Hanna sprang Vättern runt på 8 dagar till förmån för en insamling till forskning kring bröstcancer. Starkt. Som hennes fötter såg ut med blåsor. Jag fick ont i knäna som jag alltid får av att se andra skadade. Hon fick middag och en rejäl frukost innan hon fortsatte. Insamlingen gav 37500:-
Sedan kom familjen Lundqvist från Nässjö. Fredrik är storebror till Hanna.
Det här var länge sedan, känns det som. Barnprogram mellan 8 och 21.
Fick hjälp med att isolera resten av hönshuset.
Det var välkommet.
Vi började för 3 år sedan.
Livet börjar naggas i kanten.
Hönan Inger somnade in för en vecka sedan. Hon blev 11 år och har överlevt rävar och hökar. Hon var duktig på att ta hand om kycklingar.
Igår hade höken flugit in genom öppningen och haft ihjäl 2 hönor. Jag fick schasa ut den.
Norpan har varit borta i 14 dagar. Vi har inget hopp om att se henne igen. Det har varit för varmt.
Vi har börjat prata om att göra något annat. Ett frö har såtts.
Storstädning har påbörjats.
Janne
Flytten till landet 
Trevligt med finbesök som dessutom hjälper till! 🙂
Sorgligt att höra om Inger och dom mördade hönsen. Allra mest ledsamt är det dom du skriver om Norpan, jag hoppas verkligen och håller tummarna hårt för att hon kommer tillbaks igen!
Man vet ju inte med den katten men nu har det varit varmt och torrt för länge.
Jag lider med er när jag hör att Norpan fortfarande är borta. Fy fan vilken mardröm !!!!!
Mardröm var rätt ord.
Jag saknar Norpan – din blogg med Norpan tappar litet av sitt sting nu. Hoppas att Norpan ändå kommer tillbaka. Om det värsta har hänt så borde du finna spår av tragedin ganska nära. Kanske på den väg hon går för att kolla sitt revir.
Jag har letat efter spår en månad nu. Jag kanske hittar när all grönska försvinner. Som du säger bloggen är inte kul nu för Norpan fick mig att skriva. Hade man ingenting att skriva om, ja då fanns ju alltid Norpan med sina hyss.