Första advent och hög tid att skaffa julgran. Det kan man göra härikring.
De flesta åren har jag tagit julgran från skogen bakom Den förbjudna staden. Bilden är tagen i december 2016 och då kunde man gå in där. När vi flyttade hit var granarna en meter höga.
Så här ser det ut idag. Senast jag tog en gran där var just 2016.
Går jag in där, kommer Lotta att få fira jul själv. Vilse är bara förnamnet.
Gick till andra sidan Skorpan där julgranarna hämtats de senaste åren. Lika illa där för inte sågar man ner en stor gran och tar toppen.
Jag hade redan sett ut en gran för flera veckor sedan men det var skönt att vara ute i friska luften. Kraven på en gran är att den skall vara tät och så ska det vara en tycka-synd-om-gran. En sådan gran som är chanslös på marknaden och som det inte kommer att bli något av.
Här är den som skall fira jul. Den är perfekt!
Tät och fin. Ett riktigt fynd. Gick hem och tog en fika innan installationen.
Så här ser den ut från rummet och…
… så här från köket. Det är så innekatten kommer att se den. Vilken fin gran, ropade innekatten från rummet. Den finaste vi haft!
Egentligen borde inlägget sluta här men det är ju det där med tycka-synd-om-gran.
Den saknar grenar på en sida men har desto fler på de andra sidorna.
Ljusen sitter på den synliga sidan. Det finns en fördel också. Katten Sara brukar gömma sig på den sidan (som nu är utan grenar) och lura på fåglarna. Det blir svårt nu.
Fina framsidor har ju tillämpats tidigare.
Janne
Flytten till landet 
Detta var verkligen det smartaste – en julgran till allas glädje – utomhus på ett perfekt ställe.
Vi, som trötta pensionärer slutade för några år sedan med att ha julgran – inne. Vi kunde ju
gjort som du – vad dumma vi är (skratt). Trevlig advent!
Gran inomhus med katter är nästan omöjligt. Vi skall ta fram den gamla plastgranen och sätta upp den på julafton för katternas skull. Utan påhäng. Dom kan få slakta den. 🙂
Hoppas ni hade en trevlig advent!
Kommer ihåg julaftonsmorgon, då granen skulle kläs. Fanns inga
el-ljus på den tiden, så det blev såna där metallhållare och Liljeholmens
julgransljus. När dom tändes, fick man vara försiktig.
Sista fotot ser ut att vara från ett movie-set för Vilda Västernfilmer.
Ser ingen julgran, men det är nog lite för tidigt.
Sådana ljus hade min mormor också. Då ekade förmaningarna och vi barn satt som tända ljus. Sista bilden; husen har fin framsida liksom granen jag hämtade. 🙂
Haha, ja det var absolut en tycka-synd-om-mig från 😄
Men den var fin på sitt sätt!
Tycka synd om mig gran skulle det stå. Mobilen stavar lite som den själv vill 😃
Den finaste vi haft sett från en sida och vi ska inte dansa runt den.
Dom brukar ju säga att det är insidan som räknas, men i det här fallet är det nog framsidan 😀
Helt klart.