Idag var det en riktigt slö dag. Nästan lika slö som de andra.

Fint väder var det hela dagen och ändå kom jag inte ut förrän på eftermiddagen. Här kan vi prata om att gå på tomgång.

Den lilla stirrande ugglan, som drivs med solceller, hade blåsts nerför trappan och gått i bitar.  Tråkigt att jag missade ljudet när den ändå blåste ner. Det kan inte ha varit skriet i vildmarken.

Den där ligger på helt fel ställe.

Den ska sitta där. Varför? Bara för att den ska.

Trotjänaren är det lite fel på. Små elektriska fel mest på de vänstra sidan. Kan bilar få stroke? Det skall bli intressant att ta itu med.

Den där befinner sig i ett stadium av Hamlets ”To be or not to be”. Det som avgör är om det finns en bakruta till den. Jag har finkammat hela bilglas-branschen, inklusive bilskrotar med negativt resultat. Imorgon är sista chansen.

Tog en sväng till återvinningen. Där var det trängsel som vanligt en onsdag.

Ugglan, skräp var du, skräp är du och skräp skall du också förenas med. Kul så länge du varade.

Paketet fick jag med mig från postutlämningen på ICA. Nu var det spännande. Skulle det vara rätt nu?

Senast beställde jag sådana här startkablar men…

…jag fick de här. Nu är vi inne långt i kapitlet skräp. Några gnistor och anslutningarna brinner som veken på stearinljus. Kan Kommandoran använda som större klädnypor.

Nu blev det rätt. Fast det var från ett annat ställe där de hade rätsida på grejerna. Till halva priset dessutom.

Det här har jag lust att börja med. Ta bort presenningen och förbereda för altanbygget.

Men jag tror fortfarande att det blir kallt. Vi har Domherrar här och de brukar bara vara här när det är riktigt kallt. Kanske vet de mer än meteorologen?

Faktiskt så blir jag uppiggad av att titta på Norpan. Hon ligger och väntar på sitt kvällspass.