Vi har ju bytt diskmaskin, som några av er redan vet.
Felkod ”E20” och full med vatten. Ta kontakt med auktoriserad verkstad, stod det i bruksanvisningen. Tusenlappar på vift.
Ut för H!
Beställde en ny på nätet och vi kom överens om att hjälpas åt med diskandet i 10 dagar.
Jag fick sparken efter första disken. Du diskar sämre än diskmaskinen, sa Kommandoran av diskning. Detta för en liten vatten-avlagring i en tekopp. Jag tyckte det var sorgligt för diskningen är ju så roligt. Saknaden blev stor.
Igår kom den nya och efterlängtade.
Den var på plats efter en halvtimme. Samma skräp egentligen.
Idag var det städdag. Massa skräp skulle till återvinningen. Tog bort plåtarna för att se in i diskmaskinen. Det gick inte att komma in i den. Inga synliga skruvar för att allt var täckt med asfalts-papper. Inte meningen att sådana här skall lagas.
Klart för avfärd mot återvinningen. Rensat skräp.
Passade på att handla lite uppe i samhället. Nej, där har jag inte handlat det här året. Resultat: -5 kg och bättre sömn. Rensat kroppen.
Vid hemkomst fick jag favoriten. Ugnsstekt falukorv med mos.
Hahaha! Efter Don blev pensionär, diskade han varje dag efter vi ätit middag.
DVS – han sköljde och satte in i maskinen. Om jag hade placerat nånting
på ett sätt, som inte HAN gjorde, blev det tillrättavisning, så till slut, brydde jag
mej inte alls om disken. Så det blev frid i huset
Det värsta med diskmaskin är, att den också måste tömmas! 🙂
Jag vill helst också ställa in och ta ut ur diskmaskinen. Tycker det blir bättre. Kommandoran påstår det motsatta men dessbättre hinner jag före henne. 🙂
Åååhhh… Nu blev jag riktigt avis! Diskmaskin… 😀
PS: Ser Ruths kommentar här ovanför och måste säga det att jag ÄLSKADE att tömma diskmaskinen. När jag kom hem från jobbet och irrade runt, så var diskmaskinen en befrielse – att tömma den var som en lisa för själen. Jag visst precis var alla grejer skulle vara och det lugnade ned mig nåt alldeles otroligt 🙂
Töm och glöm är en fröjd. :-p