Alltid samma visa varje år. En sten fördärvar det höga nöjet med att klippa gräs.
Är det bara klippt en gång så är det grönt ljus sedan. Stenarna kommer som svampar ur jorden vid tjällossningen.
Känns som att jag varit med om det här tidigare.
Tog bort knivarna. Resten kändes som grottforskning.
Den där till höger går inte att klippa gräs med.
Gjorde ett försök att rätta till den med vedklyven. Fiasko. Upp till samhället och beställa nya för 210:-. Småpotatis om man jämför med att tanka bilen.
Hur att lösa det där med stenarna? Hade en liten sten i Foppatoffeln.
Fötterna är ju känsliga. Kanske skulle gå runt hela tomten och känna efter sten?
Ikväll är det både regn och åska här.
Känns befriande. I fönstret sitter Norpan som inte vill gå ut.
Ser mysigt ut att använda den metoden för att leta sten 🙂
Jag skulle göra som Norpan i det där vädret. Hon är en klok katt! 🙂
Men sedan gav sig alla tre ut. Släppte in dem 00.30. Blöta, hungriga och eländiga. 🙂
Visst är det skönt att gå barfota….om man inte trampar på en sten 😀
Hahaha! Med höns i närheten kan man trampa på annat än sten.
Kan fortfarande komma i håg hur det kändes mellan tårna. 🙂