Det här är det sista inlägget som snuddar vid klimat och miljö. Om det nu kan vara till någon tröst.
Tittade ut på miljön här. Dags att klippa gräs för första gången i år men jag väntar lite. Tycker maskrosor är fina.
Tur att det är långt till grannen. När jag bodde i villaområde på 80-90-talet, blev man nära på lynchad om det såg ut så här.
Klimatamatören är mera bekymrad för haven.
Plasten i havet, t.ex.
I Stilla Havet flyter det omkring en plastkontinent som är 3 gånger större än Frankrike. Mer info HÄR. Påverkar havsfloran negativt naturligtvis. Hörde på radion idag att plasten i havet kan vara +20 gånger större än den synliga på ytan.
Hundratals miljoner människor är beroende av fisket i haven.
Lokalt är torsken allvarligt hotad i Östersjön. Mer info HÄR.
Vi har ju märkt att fisket i Stockholms Skärgård har blivit mycket sämre genom åren. Försurning har gjort att fiskbeståndet blivit glest.
Allt detta ovanstående är odiskutabelt människans fel. Klart synligt. Fast det är lättare att alarmera om koldioxid vilket är svårt för en vanlig dödlig att se.
Nog sagt om det.
Idag har jag börjat sätta upp reglar som stöd för nättaket.
Mycket tid går åt till att komma på hur man skall göra när man inte har någon hantlangare.
Sara och Truls var uppe och kontrollerade.
Tur att jag har hatt på mig på dagarna. Annars hade mossan vuxit på huvudet.
Janne
Flytten till landet 
Jag var tvungen att förstora bilden innan jag såg Sara (eller Truls?) som gick där på brädan 🙂
Maskrosorna krigade jag mot i Sollentuna och gick förlorande ur striden efter 21 år… En maskrosäng är vacker – ända tills dom är överblommade, då blir det skitfult.
Jag ska ta dem när jag ser den första överblomma. 🙂
Det är Truls på brädan. Han har hängbuk. 🙂 Sara sitter ofta stilla och softar. 🙂
Den där hatten du —- Vad har den varit med på?
Du och jag — vi oroar oss om haven. Så otroligt viktiga för människors liv,
men det tycks vara som ” det som göms i snö …”
Om man slänger skräp i vatten försvinner det ju – eller hur? Blir ilsk, trots att sola skiner.
Önskar er en fin veckända där i skogen.
Hatten sitter på fågelskrämman som jag har utanför hönshuset. För höken. Vattnet har varit något att gömma i genom alla tider. Den bevisar ju hur människan är i sin natur; dum i huvudet.
Önskar dig detsamma därborta i det stora landet! 🙂
Maskrosorna är vackra när de lyser med sin gula färg, men de är så svåra att få bort. När man klipper gräset ”hukar” de sig och poppar sen upp igen som gubben i lådan 😀