Den första bilden jag såg när jag flyttade bilderna från kameran till datorn…

…var den här. Gissa om jag funderade. Har jag tagit den?

Apropå föregående inlägg, så kommer det. Men jag vill ha torrt på fötterna.

Ni kan ju läsa detta så länge. En av de få journalister som vågar. En journalist som granskar makten, såsom de gjorde förr i tiden.

http://katerinamagasin.se/

Snöat har det gjort i dagar. Inga mängder men ändå.

Ploga gångarna på Skorpan är ett måste.

Men Mulle var trött. Totalt orkeslös. Paniken spred sig. Utan Mulle blir det jobbigt. Sen kom jag på det. Mulle vill ha välling i form av hydraulolja. Han har ju en sådan koppling. Tur att jag har en sådan dunk nere i Den förbjudna staden.

Måste kolla lösa bultar under Mulle. Läckage. Det fick vara för idag. Vände mig utåt det nya. Förbaskat fin trädlinje de fått till. Allvar, jag tycker det är vackert.

Vintern gör att man längtar till gräsklippning. Stackars krake men gräsklipparen kommer att få det bättre när jag utrymt den gamla verkstaden. För det är planerna.

Sådant här får mig att längta till fiske i Stockholms Skärgård.

Några vinterbilder vore väl ändå på sin plats. Ställde om kameran till ”snö”.

Det verkar ha snöat in i kameran, så suddigt är det.

Det snöade vårgårdaris över hönsen. Tuppen Hugo blev villrådig. Han visste inte vart han skulle locka sina hönor.

Norpan, proffset, vilar upp sig inför kvällen.

Då kommer hon att sätta sina spår i snön.