Vintern känns tung i år. Jag har gått i terapi. Bänkterapi.

Nej, inte en sådan där man ligger på och där en hjärnskrynklare pladdrar.

Jag har en egentillverkad bänk. Den har hållit mig sysselsatt en längre tid.

Den har utvecklats under tiden. Satte en bräda ovanför lådorna för att det inte ska komma in sågspån i lådorna.

Sonen var här med sina grabbar i helgen. Han hjälpte mig med att vända bänken upp och ner. Den är tung som ett piano.

Då kunde vi sätta glidtassar på den. Nu är det lätt att flytta den. Jag slipper hjulen.

Alltid kul att få besök. Det blir lite liv och rörelse i huset.

Men dagarna gick fort. Helt plötsligt var de på väg hem igen.

Det händer andra spännande saker också men det tar vi en annan dag.