Om det händer något, så är det i snickeriet.
Bänken, ni vet. Det är mycket smått att göra med den nu.
De stor bitarna är avklarade.
Den översta skivan spikades (små spik) på för att lätt kunna byta den när den blir sliten. Just det behöver inte jag bekymra mig om. En av fåtal gånger jag spikat något. Annars är det skruv som gäller.
Ibland sätter jag mig ner och vilar. De här pallarna har salig svärfar gjort.
Av honom har jag lärt mig mycket. Han var noga med allt han gjorde.
Temperaturen i snickeriet är precis lagom.
Som en kall sommardag ungefär fast det regnar ju inte.
Mycket slipa och putsa är det. Jag ser slutet på det här.
Lill-Kommandoran tyckte att det behövdes mera ved i huset.
Oj vad bra den blir bänken – du är duktig du! Sen har du ju haft en duktig läro(svär)fader också – pallarna är ju hur fina som helst 🙂
Ha en härlig fredag på Skorpan!
Tack Ama. Svärfarsan var en riktig slitvarg och envis som f.
Tack detsamma!
Grattis på födelsedagen kusin.
Tack! 🙂
Så du smygfyller år ser jag… 😉 GRATTIS från oss båda här i Spanien! 😀
Tack! 🙂
Hej! Hade tappat bort din blogg några dagar. Dottern gjorde nånting ….
I alla fall – fin bänk du byggde! Käre Don gjorde en också med massor av
lådor och på hjul (men du har visst nog med hjul, sa du).
Sniff, sniff – kan nästan känna doften av nysågat virke. 🙂
Sen fördelsedagshälsning! Hoppas ditt nya år, blir det bästa tänkbara.
LYCKÖNSKNINGAR I MÄNGD!
Tack! 🙂
Så fin bänken blir 🙂
Och grattis i efterskott!
Tack! 🙂
Gillar pallarna med hjärtan!
Länge sedan jag var så arbetssam med trä 🙂
De pallarna gjorde svärfar för 30 år sedan och de håller fortfarande. 🙂
Förstod att de var svärfar, men gillar pallarna och ännu mera symbolen på dem. Vi behöver mer hjärtan i samhället 🙂