Idag tog jag mig själv i örat och målade. Det gick ju rätt bra.

Maskera och måla. Vattenburna färger är suveräna. Lätt att göra rent pensel och roller. Igår grundade jag ”spärskikt”. Fick ett rent H med att rengöra. Slängde allt i soporna. Tålamodet tryter med kladd. Äntligen kom färgen på. I det nästa skall det utövas sant snickeri i snickarboden.

Sällskap hade jag hela tiden av radio/P1. Definitivt allmänbildande och nutidsorienterande.  Sedan får man gallra vad som sägs för SR är definitivt inte en röst i etern i en anda av objektivitet. Har blivit statsmedia istället för att granska makten. Statsfinansierade är de också numera. Precis som i diktaturer. Nåväl, det kommer att straffa sig till slut.

Lagom temperatur är det i härinne, knappt 14 grader. Vi gillar det lite kallare, sover i max 18 grader. Gärna med fönstret öppet året om. Varma tassar kan fördärva sömnen.

Elementen går på sparlåga i snickeriet. Lyser det grönt, kittlas det i plånboken. Lite kittel hela tiden blir rejäla spadtag i slutet av månaden.

Gamla ”morfarsklockan” visade slut på arbetstid.

Vägen hem från Den förbjudna staden är alltid trevlig.

Häromdagen fixade jag middagen. Kors i taket. Länge sedan.

Fläsk och…

…bruna bönor. Inget avancerat men Kommandoran får det alltid lite godare. Nu lyckades jag lura ur henne knepet.

Färdiglagade ”Bruna bönor” har alltid ett sting av syrlighet (ättika).

Lägg i en matsked sirap, sa hon. Den som redan finns är för lite.

Serverat och klart. Nu kan du ta dig, sa jag och väntade på ”lille-turen”. Nu står raggmunk och kroppkakor som nästa i matlagning för min del.

När jag kom in, hade Kommandoran fixat julskinkan. Det är svårt att få tag i skinkor som inte är färdigkokade men hon gav sig inte. Den fanns på City Gross. Var Annars?

Till sist, här kommer julkortet: