Egentligen borde jag målat idag men hade ingen lust. Måla är tråkigt. Dödens tråkigt. Förstadiet till att titta på när färg torkar.

Flykten gick till roligare göra. Fläkten fungerar inte trots att den kittlas av 220 volt.

Elektriskt är den helt OK, inga lindningar är trasiga. Universalinstrumentet är en julklapp jag fick av Kommandoran första julen vi firade tillsamman.

Hon hade sett mig titta på instrumentet i järnaffären. Järnaffären låg en trappa ner i centrum-huset. Det var innan Vällingby centrum förstördes enligt mitt tycke.

Felet är att rotorn kärvar. Rengöring och olja kommer att göra susen. Detta är en synkronmotor. Googla om ni finner nöje i det.

För att hålla mig borta från målningsjobbet så länge som möjligt, fixade jag belysningen i pärleporten. Det var någon idiot som kört sönder sladden med gräsklipparen.

Nu hittar jag både ner och hem från Den förbjudna staden.

I övrigt är allt som vanligt. Som tur är. Vi är tjänstefolk till katterna som sig bör.

Här har Norpan precis kommit in. Hon är något uppretad. Uppe till vänster sitter…

…onda ögat. Sara som stundtals älskar att reta Norpan.

Så var det då ”Fornfynd”. Det utlovade dokumentet som jag skulle skriva om. Tar det en annan dag för det är bitvis tramsigt.