Efter valet har jag försökt hålla mig från media så mycket som möjligt. Förstod att det skulle bli ett evigt tjatande dagarna i ända.
Dagens politiska situation i Sverige:
Stefan vill prata med Jan och Annie som inte vill prata med Stefan. Jimmie vill prata med Ulf men han vill bara prata med Ebba, Jan och Annie. Ingen vill prata med Jimmie eller Jonas men Stefan kan ta stöd av Jonas fast då kommer han inte kunna tala med Jan och Annie för de vill inte tala med Jonas. Om Ulf och Ebba skulle tala med Jimmie slutar Annie och Jan prata med UIf och Ebba och börjar istället prata med Stefan förutsatt att Stefan slutar prata med Jonas.
De är bara intresserade av makten. Politiken verkar vara ointressant trots att alla har många gemensamma inriktningar. Speciellt nu det senaste året. Var är det vuxna samtalet?
Och själva valet skall vi inte prata om. Rena stenåldern.
Jag håller med Dalai Lama; politik är tråkigt. Själv blir jag irriterad när den inte fungerar. Eller när de ljuger och det gör dom ofta. Det är lätt att kolla fakta på myndigheternas sidor.
Nu är jag äntligen helt bra i benet. Det började i knäet i början av juli. Var till läkaren som kliade sig i huvudet. Efter ett tag hade jag ont i hela benet. Ett tag kunde jag inte stödja på det. Sedan blev det bättre och bättre. En dag var värken borta. Jag har mina misstankar av vad felet var men det tar vi en annan gång.
Idag kände jag för att göra något trevligt. Den här vinschen…
…skall sitt här på Mulle.
Så här. Den skall vara lätt att sätta dit och ta bort.
Ett fäste tillverkades. Metallslöjd var länge sedan.
Färdigt på en timme.
Anslutning för el fanns redan.
Det var en bra dag. Kanske blev den så bra för att jag åt isterband och dillstuvad potatis 7 i morse.
Isterband anser jag vara en dålig korvimitation… 😉
Skönt att du är bra i benet nu!
Hmm. Hur kan en korv imitera en korv? ;-D
Isterband är jättegott…..men klockan sju på morgonen håller jag mig till kaffe och en macka 😀
Skönt att benet känns bra!
Jag brukar också ta det lite lättare på morgon. Men nu föll jag för frestelsen. 🙂
Bortsett från att jag tycker lika illa om politiken just nu som Dalai Lama, så vattnas det i munnen på mig när jag ser fotot på isterband och stuvad potatis – en av mina älsklingsrätter.
Det är verkligen gott när man får tag i fina isterband. Vi har hittat ett ställe som jag kommer att skriva om senare.