Äntligen har det hänt något som är värt att skriva om.
Har rensat hela tomten från rester av trädfällningen. Det här skall kapas…
…och läggas på högen. Det här är rester av ask, lönn, äpple och körsbär. Alla har de högre brännvärde än björk. Passar fin att blanda med.
Åkte 10 gånger till Helvetet med ris. Nej, så sniken har jag inte blivit ännu så jag eldar ris i kakelugnen.
Julgranen förpassades också dit. Sara såg alldeles vilsen ut när jag tog bort den. Hon har legat under den hela vintern och våren och lurat på fåglar.
Senare, när jag tittade ut, låg hon där utan julgranen. Då tyckte jag synd om henne.
När nu allt var borta, kunde jag klippa gräs på alla ställen.
Naturligtvis gick utkastet till gräsklipparen sönder. Ingenting håller för evigt. En ny kostar minst 500:-.
Köra utan är otänkbart. Slutar med att någon blir låghalt.
Tillverka ett eget kändes kul. Tyckte mig sett något i Den förbjudna staden som skulle kunna passa.
Den gamla snöskyffeln som aldrig blivit använd av oss. Vi har en nyare.
Metallslöjd är en av mina favoritsysslor.
Fungerade utmärkt, bättre än originalet. Gräset skall spruta ut och inte på föraren. Inget skall fastna. Det har varit många turer kring detta. Känns som att de inte testar ordentligt innan de tillverkar gräsklippare.
Åh, ja det var nästan lite synd om Sara som låg där utan sin gran.
Men vilken bra uppfinning du gjorde till gräsklipparen 🙂
Jag tyckte verkligen synd om henne. Nästan så att jag gick ut och högg en ny. Ibland får man till det. 🙂
Du får faktiskt ta och hugga en nu gran till stackars Sara. Du kommer inte att kunna ha hjärta att se henne ligga där hela sommaren, hösten och vintern fram till nästa jul utan gran…
Seså! Ut i skogen med yxan nu! 🙂