Vaknade med en idé i morse. Ett nytt projekt.

Det är den här som är ursprunget till idéen. Den ska styckas i mindre bitar och sedan förädlas till vedträn.

Att göra den förädlingen i den här blir svårt. Den kommer inte orka mumsa för träet är hårt. De smalare går men mycket är grovt.

Jag får helt enkelt göra en sågbock, tänkte jag. När jag sedan sa det högt, blev det horbock (hor bock). Det är min Tourettes light som slår till ibland.

En sådan kan inte vara så svår att göra. Tänkte på den som farfar hade. Salig svärfar hade också en, om jag inte minns fel.

Släpade mig ur sängen och startade upp Google-maskineriet med bildsökning. Förstod att jag inte kunde söka med ”horbock” men gjorde det ändå. Fick upp en massa bilder på kändisar. När jag sökte på ”sågbock”, fick jag upp andra bilder. Fastnade för den här. Snubben ser ju ut som jag i kroppsform. Stocken är placerad i lagom höjd. Det är allt jag behöver veta för att skrida till verket.

Passade ändå på att titta på de andra bilderna i sökresultatet.

Vilket otroligt plastskräp. Luktar säkert svordomar redan i förpackningen.

Hua. Så långt bort från torpkänslan man kan komma.

Att ha den här i ”Den gamla Damen” vore det ultimata slöseriet med utrymme.

Vad gulligt! Här är någon som byggt ett uterum till sin ved.

Campingvarianten av sågbock. Den finns i hela skogen.

Gruppbeteende. Eller rättare sagt trekant.

Ser farligt ut.

Här kan jag ana vad ordet sågbock kommer ifrån.

Jaha, då får vi väl betrakta det hela som avhandlat. Jag får se om det blir någon fart på dö köttet (svensk särskrivning för att klara översättning).