Jag vet inte vem som kom på det. Det måste ha varit hon. Hon brukar göra sådant titt som tätt. Hon kallar det för pyjamas dag. (särskrivning* för att fungera i översättning)

Vi skulle fira julen i pyjamas.

Fast det började redan på kvällen dagen före. Hon hade gjort ”lite” att tugga på. Drickat hade jag skaffat. Det blev inte som tidigare annonserat. Om nu någon trodde på det.

Julaftonen var precis som vanligt men i pyjamas.

På eftermiddagen sa Kommandoran att granen har slocknat. Den har lyst närmare en månad. Den ska definitivt lysa på julafton.

En gårdskarls plikt är att hålla saker igång. På med arbetskläderna (pyjamasen under). Den lilla transformatorn hade dött. Som tur är sparar vi allt här. En ersättare fanns.

Så var det frid i huset igen.

Efter midnatt gick jag ner med soppåsen. Det var totalt tyst från motorvägen. De enda som hördes, var de tre radioapparaterna som spelade stillsam musik ut i mörkret. Det kändes drömlikt.

Hönsen är missunnsamma. Majsen som de ratade och som…

…jag lade ut till rådjuren…

…äter hönsen gladligen av nu.

När jag går runt här, följer Norpan oftast med. En trogen liten själ.

Juldagen är nästan förbi. Pyjamasarna hänger med. I morgon blir det lutfisk på tallriken.

God fortsättning på julen!

*Särskrivning (med problem att stava)

Bonus.

Missade ni också Julottan i morse? Här  psalmen ”Var hälsad sköna morgonstund”.