Så här är det med bloggandet för min del:
- Lust att göra och lust att skriva = blogg
- Lust att göra men inte lust att skriva = uppskjuten blogg
- Inte lust att göra men lust att skriva = hitta på något att skriva om
- Inte lust att göra och inte lust att skriva = ingen blogg
Några andra alternativ finns egentligen inte för det finns alltid något att göra eller att skriva om här där vi bor. Det hela beror alltså på lusten. Om vi får vara friska.
Blogg betyder att skriva journal dagligen eller periodvis. Hade det bara varit att skriva dagligen, hade det inte blivit något skrivet (En. blog) för min del. Jag gillar inga måsten.
Idag inträffade alternativ 3 i listan ovan.
Dagen började så här. Med Norpan spinnandes under morgonrocken. Min blick var skarp som på en Nobelpristagare i sina bästa stunder av forskande. Glädjen likaså.
Hon kröp ut så småningom efter en och en halv timme och…
…och lade sig på det vanliga stället.
Tog en bild av Sara i sammanhanget. Svåra att få en bra bild på. Skam den som ger sig.
Tog hand om hönsen, den dagliga sysslan. Sandade gångarna. Det sistnämnda är som att skriva om när färg torkar. Fyllde på jordnötter åt småfåglarna.
Stopp! Jordnötterna är inte för dig, Sara. Jag fick en bättre bild på henne.
Vände mig om och fick se en annan krumelur under granen som väntade på byte. Kan ni se? Som en bildgåta. Klicka på bilden om det är svårt.
Amatörer.
Ett tillägg till en läsare som undrade vad ordet presenning kommer ifrån.
Googlade och ordet kan härledas från flera språk.
Har ingenting med ditt ämne att göra, men i kväll vispade jag ihop en
pannkakssmet, som bör bli alldeles lagom i morrn bitti (midnatt nu).
Det blir plättar; kunde inte hitta pannkakslaggen. Ciao fr Virginia.
(mitt hockeylag (Washington Capitals) vann över Anaheims Ducks)
Kan sova lugnt!
Plättar är minst lika gott. Lotta säger ”plätter” om pannkaka. Jag är helt borta från hockey numera. Förr såg jag ALLT men sedan blev det för mycket. Ser bara VM och OS. Det är bra att smeten får vila för då blir plättarna godare.
Så mysigt mys med Norpan! Gillar Saras jaktpinne 🙂 Och det är väl Truls där under granen då?
Men hur ser ni skillnad på Sara och Truls? Jag tycker dom är precis lika, men så blir det såklart mer på bild. Storlek och rörelsemönster spelar ju in, och personlighet. Men jag ska erkänna att Norpan är den lättaste av dom tre att känna igen 😀
Senast jag inte skrev ett blogginlägg en dag var när orkanen Odile gjorde att vi blev totalt avskurna från omvärlden under tre dygn i september 2014. Gick liksom inte att blogga utan el och wiffi… Sen upplevde vi ju aldrig den 27:e augusti i år, då vi passerade datumgränsen och gick direkt från den 26.e till den 28:e. Men på nåt vis lyckades jag klämma in ett blogginlägg den dan ändå 😀
Ha en fin tredje advent!
Ibland brukar Sara sitta på kakburken där i trädet. Där lägger vi äpplen och ostkanter. Truls har en liten vit fläck på bröstet. Sara går mer feminint. Tidigare kunde vi skilja dem åt genom storleken.
Du är beundransvärd med ditt bloggande. Och rolig. Fattar inte hur du orkar. Har inte Stalkern gästbloggat? 🙂
Tack detsamma!
Jag har försökt få Stalkern att gästblogga, men han vägrar… Däremot kommer han med många uppslag, och det är jag tacksam för 🙂
Konsult som vanligt alltså. 😀
Så mysigt med Norpan under morgonrocken!
Visst finns det alltid något att skriva om….bara man har fantasi så. Men ibland tryter den också 🙂
Ha en bra kväll!
Det är framför allt lusten och ibland är jag urbota trött på mig själv; bla bla bla. 🙂
God natt! Eller God morgon!