Idag for jag norrut till kvarnen i Kvarntorp. Kommandoran gick hemma, myste och skulle ha fikat klart tills jag kom hem.

Väl uppe där var de bara att slå en lov i omgivningen. Mjölnarn själv kommer när han ser bilen. Dammen är välfylld.

Men den töms. Kollade på forsen.

Den lät rogivande. Hemma, när jag såg filmsnutten, fanns larmet från kvarnen med. Hördes inte när jag stod där och tog in helheten.

Fick med mig krubbet till våra fjäderklädda vänner. Hemåt. På ett fält höll de på med att reparera ett vindkraftverk. Världens bamsekran som stod i ett regndis. Ingen idé att ta en bild av den.

På vägen hem funderade jag över veckan som gått. Jag pysslar ju med hönshuset, som ni vet.

En sådan här burk (1 kg 110:-) behövde jag till för att smeta i skarvarna på papptaket i slutskedet. Inköpt på ”Hem ljuva hem” (BOLIST).

Så var vi då i Jönköping för en vecka sedan. Jag tog en tur på Jula medan Kommandoran inventerade de första raderna på CityGross. Tänkte kolla efter det där asfaltsklistret. Fanns ingen men takmassa fanns. (6 kg 390:- ). Samma sk.t. Fem kilo mer än vad jag behövde. Tog i alla fall den där bunken med tanken ”att det är kanske något annat tak som läcker in vatten”. Det var närmast som en bön. Ni vet själva om ni läst föregående inlägg. Jag blev bönhörd inom en vecka.

Frågan är då: Är det tur att jag tog den stora bunken eller är det jävelskap för att jag nu hade? Jag ser det som tur. Jävelskap hade varit om jag köpt en liten burk och sedan fått krångla mig till en burk (1 kg) till i samband med läckan på verandan. Men sannolikheten är liten; börja läcka en vecka efter att jag köpt för att det skulle kunna börja läcka. På 5 år. Det var mycket om lite.

Tog en tur ner till min plats här på Skorpan.

Norpan var naturligtvis med på turen.

Hon gick fram och tillbaka på byggställningen.

Sen tog hon till slut skuttet som hon kollat in i 14 dagar. Så väl, men när hon schabblade till det där uppe på 6 meter, hängde i en tass och höll på att ramla ner, då var det slut.

Jag sågade ner grenen som varit hennes intresse. Tur att hon inte ramlade ner. Eller var det jävelskap för katten?