Dagen kunde inte ha börjat bättre. Kommandorans telefon spelade den vackraste väckningstrudelutt 8.00. Flera gånger för hon snoozade flera gånger. Hon gick tydligen upp. Somnade om i den friska luften som strömmade in genom de evigt öppna fönstren.

Ett par timmar senare blev det fart på en halvdöd. Dofter tar sig uppåt. Dagen kunde inte börjat bättre.

Katterna var ute sedan länge men ganska snart satt Norpan på blecket och ville in.

‘

Hon sprang direkt upp för att torka de kalla tassarna och få närhet, katten. Se håret. Håret på ”Svinto”, som jag kallats i åratal på jobben. Måste absolut åtgärdas idag.

Först var det annat att ta itu med. Kollade regnmätaren.

Sara satt på bron och slängde en blick ”har du äntligen fått arslet ur vagnen”.

Först var att ta hand om det sista till hönsens atrium.

Här var det inget snack om snickeri utan gömma för vädrets snikna käftar. Ändå måste någonting göras för att få skutan att gå framåt.

Säkerhet är underskattat. I alla fall för en gubbe som är het på gröten.

När vi byggde ställningen runt ”kyrkan”, var det Fredrik som var envis med att jag måste ha ett räcke däruppe; ”annars kan du ju ramla ner”.

Lyx, tänkte jag men vi gjorde ett räcke. Det där räcket räddade mig ett flertal tillfällen från att ramla ner. Inte nyttigt för en då 67+ att falla i backen från två meter.

Har jag tackat honom för hans goda råd? Kanske inte men här får han ett dedikerat: Tack Fredrik!

Att ramla nu är som att kasta en fet påse chips i backen.

Säkerhet var det jag sysslade med igår och idag. Igår till att tänka…

…och idag till att göra.

Klossen är till för att underlätta uppsättningen. Knöligt om man inte är plural.

Här är den nu på plats för resning.

Och här blev det resning. Hua, så lätt det gick. Halva hantverket sker i hjärnkontoret.

Det fick räcka för dagen. Nu ska bara 11 sådan där göras till och sedan själva räcket. Lätt som en plätt, som en kollega alltid sa när något skulle göras.

Sedan gick jag in och blev klippt av Kommandoran. Truls tittade skumt på.

Skörden blev skaplig.

Både Kommandoran och jag tycker hösten är den bästa årstiden.

Livet på Skorpan är trevligt. Speciellt när det finns en eller flera katter …

…som hänger med i vad man gör.

För att inte tala om hönsen. Den lilla till höger är den som var krasslig för ett tag sedan. Nu kilar hon omkring med de andra. Jag kallar henne kråkan.