Vädergudarna hade lovat en klarblå himmel.
Det här är vad vi fick och det är inget att gnälla över.
Allt ruttet försvann på några timmar. Myrorna var som bortblåsta. Undrar var de tänker bosätta sig nu?
Jag förde ett fasligt väsen med elverktyg men en höna låg troget kvar därinne.
Det blåste upp till regn och såg hotfullt ut på himlen.
Skyndade att sätta vindpapp så att det inte blev raka vägen in för Micke Räv. Utifall det skulle börja spöregna, alltså.
Nu blev det riktigt bråttom. Ursäkta den dåliga bildkvalitén i hasten.
Mäta, såga (droppkant)…
…och hyvla i ett rasande tempo. Knapp jag hann med själv.
Äntligen färdigt och inget regn.
I morgon är det den sidan kanten som ska få sig en dust.
Stod här och tittade ett tag på solljuset. Vilken tur att jag har sysselsättning, tänkte jag.
Alla hönsen hade gått in utom den här filuren. Hällde ut lite Vårgårdaris därinne och då blev det fart på honom. Han är en äkta Dvärgkochin.
Myror… Opålitliga kräk till kryp! Dom kommer att dyka upp igen – jag lovar! Dom förföljde oss från Myrvägen i Sollentuna till femte våningen i Spanien…
MYRvägen, det kan jag förstå, men vad skulle dom upp på femte våningen att göra??? 😉
Femte våningen!!?? Flygmyror? 🙂
Myror kan vara ett elände när de väl bestämt sig för att flytta in!