I söndags blev det äntligen fint väder.

Det får gärna fortsätta så här långt in i oktober och lite till.

Gräset blev klippt. Hönsen var på väg upp eller ner.

Man skulle tro att vi har ett hundratal men de är bara nio. De är överallt.

En hand i fickan och de kommer direkt.

Här får de sockerkaka. När Kommandoran hade höns en gång i tiden, kom tuppen Mio in i köket varje morgon med sina hönor och tiggde frallebulle med smör och ost. Vi får väl hoppas att det inte går så långt här. Det räcker med dreten jag får mocka i hönshuset.

Visar man sig i ett fönster, kommer de också direkt. Framsidan ser för bedrövlig ut. Ska fixa den när vi vet att det inte kommer folk hit.

Det kommer att bli något i den här stilen.

När tuppen sätter sig så här…

…går solen ner bortom Vättern.

Vättern, förresten. Grabben Robin som cyklade Vätternrundan, som jag skrev om. Nu i helgen simmande han Vansbrosimningen tillsammans med sin syster Emelie. Bra jobbat!

Två km medströms och en motströms. Jag blir trött bara av tanken.

I morgon drar kioskprojektet igång på allvar. Har preparerat idag.