I helgen gick Vätternrundan. Här är redskapet. Jag bävade inför det som komma skulle.

En cykel av mestadels kolfiber och väger 8 kg.

Vätternrundan, 30 mil. Jag bävade sannerligen.

Egentligen hade jag inte tänk göra det men det här var en utmärkt input till bloggandet.

Dessbättre var det inte jag som skulle trampa utan… Hmm, måste ha blandat ihop bilderna men Björn kommer kanske att trampa runt om 15 år.

Robin skulle köra vändan för första gången.

Här har han laddat med pasta och köttfärssås. Klassiskt uppladdningskäk.

Annelie, Dick och Björn skulle åka runt som följebil om något skulle hända. Jag hängde på runt Vättern. Robin skulle starta 03.40 i Motala.

Robin preparerade utrustningen.

Vid 1-tiden gav vi oss av mot Motala. Vi möte klungor av cyklister. De första hade startat på fredagen, 19.30.

I Motala var det många som väntade på att komma i väg. Lite av folkfest.

Den här mannen, 60 år, skulle göra sin 22:a start. Vid 25 blir man veteran.

Starten närmade sig.

Robin skulle cykla med några kompisar från Malmbäck.

Så gick starten och vi åkte hem till Skorpan.

Annelie och Dick laddade en fikakorg. Bara den var värd att offra sömn på.

Efter 1,5 timme passerade de infarten till Skorpan. Det här har man sett många gånger utan engagemang. Nu var det annorlunda. Robin hade en snitthastighet (från Motala) på 33 km/t. Sträckan var 5 mil. Bara 25 kvar.

Vi gav oss av mot Jönköping där det skulle vara ett längre uppehåll.

I Jönköping hade Robin cyklat 3 tim och 43 min i en medelhastighet på 27 km/t. Han hade ont i knäna vilken är den vanligaste åkomman i Vätternrundan.

Några tog sig en lur men Robin stack iväg efter 7 minuter. Nästa stopp var för mat i Hjo. Vi klurade ut andra vägar för att inte blanda oss med cyklisterna.

Hjo är en trevlig liten trästad intill Vättern.

Parken vid kyrkan var rogivande med passande musik.

En välbehövlig fika där i parken.

Kan man se så här pigg ut efter att ha cyklat i 6 timmar? Dessutom hade han ökat medelhastigheten till 29 km/t. Klarat av 17 mil, 13 kvar.

Allt var välorganiserat. Här fanns en cykelverkstad.

Mattanterna bjöd luven på lasagne. Han stack iväg efter 40 minuter.

Karlsborg var målet. På andra sidan Vättern skymtade Omberg.

Vi hamnade på en väg där de cyklade. Ingen rolig bilkörning. Observera åskådaren. Folk satt längs vägen och hejade på.

Alternativa vägar var inte så lätt att hitta, Annelie med en GPS och jag med en papperskarta. Bilåkandet skulle ta mycket längre tid.

Bilfärden gick direkt till Motala och målet.

Här var det enda stället där det var lite rörigt.

Så här glad är man när man cyklat 30 mil på 11 timmar och 54 minuter. Sedan åkte vi hem till Skorpan.

Kommandoran hade gjort två smörgåstårtor. Robins syskon Emelie och Louise var också med här med sina respektive.

Här är en som älskar smörgåstårta. Han ser redan ut nästa bit.

Morgonen efter käkade Robin revbensspjäll och …

…Dick… ja ni vet. Man kan beskriva hans passion enligt ovan.

18.856 kom i mål i Vätternrundan på 30 mil. Tillsammans cyklade de 556.680 mil. Jordens omkrets är 4000 mil. Tillsammans cyklade de drygt 141 gånger runt jorden (stafett) eller  7 gånger fram och tillbaka till månen.

Grattis Robin till en enorm kämparinsats!

Tack familjen för en trevlig dag runt Vättern!