Såg det som ett tecken

Igår föreställde jag mig att vi skulle göra det idag. Jag varskodde Kommandoran. Lite tungt göra en halvtimme.

 

Trava plank på planksängen.

Som vanligt sov vi länge, käkade frukost, kollade TV (Englands bästa bageri) och tog det lugnt. Typiskt pensionärsliv utom att sova länge kanske. Miljöerna, stämningen och bakgrundsmusiken i ”Englands bästa bageri” är oslagbart. I brist på Masterchef USA.

Sedan upp till samhället för att ta fortsättningen på TBE-vaccineringen.

Allt för att hålla sista besöket i kyrkan borta så länge som möjligt. Nu blev det 400:- dyrare än för tre år sedan, 80%. Helt i enlighet med utvecklingen av pensionerna.

Ni förstår vad det lutar åt med allt rundsnack, va?

Vid hemkomsten kollade jag på var det svettiga skulle ske.

Vände mig om och kollade på plankhögen. Ridån var neddragen. Såg det som ett tecken. Det blev inget arbete, som ni förstod.

Gick uppåt huset med inga planer alls. Liljorna står sig fortfarande.

Norpan stod vid dörren till gästhuset. Hon ville in där. Allt finns därinne för en katt. Norpan vill ha lugn och ro en stund. Jag släppte in henne.

Fortsatte ner mot hönsen med ett par havrekakor i näven.

De har bra väderkorn, gökarna. ”God natt, vi ses i morgon”.

Inne höll Kommandoran på med något som dottern Nina bjöd på senast vi var där. Något av nyrenässans för 90-talets inbakade fläskfilé. Fast med göjs.

Hon penslade den med äggula producerad på Skorpan.

Nu kan du ta dig, sa hon, matmor.

Jag åt så jag storknade. Kommandoran var skeptisk. Den var inte lika god som hos Nina, sa hon. Det var nog den där smaksatta philadelfiaosten och att jag glömde vitlöken, fortsatte hon.

I mina tankar fanns något annat. Det som varit dolt i ett halvår.

Grävaggregatet till Mulle. I år ska det grävas utav bara H.

Fast först måste jag fixa en ny packbox till kraftuttaget på Mulle. Det pissar dyr hydraulolja. En jakt lär följa.

Det här inlägget postades i Betraktande. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Såg det som ett tecken

  1. Ama de casa skriver:

    Mycket att pyssla med. Om man vill alltså. Om man inte vill så kan man ju låta täcket ligga kvar på plankhögen (eller kroppen) och låta bli. Det är det som kallas frihet 🙂

    Ha en fin lördag!

    • Janne skriver:

      Friheten att göra som man vill är en förmån som pensionär. Fast i början var det annorlunda med det som var här. 🙂

      Tack detsamma!

  2. Ami skriver:

    Skönt att kunna göra som man vill….och när man vill 🙂
    Och som vanligt ser kommandorans mat sååå god ut!
    Ha en bra lördag!

    • Janne skriver:

      Jag har blivit bortskämd med hennes mat. Det som jag tidigare tyckte var gott är inte det längre. Ex; stekt falukorv med vita bönor. 🙂

      Tack detsamma!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s