Idag skulle det ske. Vi har väntat på lite varmare väder. Jag ville vänta lite till för 6 grader plus är inte varmt.
Jag fick ge mig. Norpan ska ut, sa Kommandoran.
Det var en fröjd att se henne springa ut efter 3 månader.
Jag gick efter för att se vad hon skulle göra.
Efter 5 minuter var hon uppe i sitt klätterträd och det gick fort upp.
Norpan is back on track.
Allt skulle nosas in igen.
Efter den här bilden smet hon från fotografen. Var osynlig i en timme.
Sedan kom hon gåendes från hygget.
Efter två timmar var hon nöjd med dagen.
Dagen till ära…
…gjorde flygvapnet en förbiflygning med två helikoptrar.
Norpan somnade direkt när hon kom in.
Det där var alldeles för rörande; tårar började leta sej fram.
Vilken kisse och vilken Husse hon har. Att se henne högt
oppe i ”sitt” träd är underbart. Och där hon står på stenen
invid trästammen – borde få ett pris av nåt slag.
Du har gjort henne rättvisa, eller vad det heter. Kram!
Det var trevligt att släppa ut henne men idag är det kallare och regnar. Hoppas det blir bättre väder. Kram! 🙂
Men var roligt att den dagen äntligen kom! Jag är precis lika rörd som Ruth här 🙂
Det är verkligen en underbar solskenshistoria – såna behövs verkligen 🙂
Hoppas det bara blir solskenshistorier framöver med Norpan! 🙂
Åh, jag blev också riktigt rörd! Så härligt för henna att få komma ut igen 🙂
Norpan har verkligen rört upp känslor. Hon verkar ha många följare, 🙂
Henne, ska det naturligtvis stå 😀