Vilken katt det handlar om, har ni väl redan räknat ut.
Ska du släpa ut mig nu? I koppel? Jag har 20 tusen kvadrat som mitt revir!!! Massor av möss, fåglar och annat kryp. Fasiken, katten ser rent olycklig ut. Jag tog snacket med katten, hon som har dräpt 300 möss. Minst. Anticimex har just nu akutläge på möss i hus. Vi är långt därifrån. Norpan har ju ”tagit hand” om generationer. I proteinnäring dessutom. Sen tog jag snacket med katten.
Norpan, vi vill ditt bästa!!! Vi har fått tre A4:or nedskrivna med råd för hur vi skall göra för att få dig tillbaka som en riktig ”råttekatt”. Tänk om du ändå fattat men på något sätt tror vi ändå hon gör det. Vi har tagit det som ett kall att få katten tillbaka. Hon gjorde ju sitt, som sagt. Nu är det upp till oss och läkningen och vi tror det går hand i hand.
Nej, det var liksom lite tjurigt idag. Jag tog in henne och så gosade vi ett tag. Släppte ner henne i den fredagsstädade buren. Det här kommer att bli en lång historia men vi hoppas på en Grande finala.
Med kärlek och gott att snaska på, skall vi få dig tillbaka som du var.
Även i det mest tröstlösa tillstånd för en katt, finner hon sig. I mitt nästa tillstånd, vill jag bli en katt på landet hos två ömkande pensionärer.
De andra då?
Ja, de ligger helt uttröttade efter att försökt ta livet av…
…av ett tjuvat kycklingben från vår förenklade fredagsmiddag.
Värstingen Truls utgjorde förtruppen. Som alltid.
De är inte heller de glömda i omvårdnaden.
Ja jösses… Nog ser hon olycklig ut på översta bilden där! Man önskar verkligen att dom skulle förstå att man vill deras bästa. Och det tror jag nog att Norpan gör också.
Men det är lätt att bli lite grinig och omedgörlig när man är konvalescent, även om man VET. Det vet jag av egen erfarenhet. Typ ”Släpp ut mig från sjukhuset!!!” 🙂
Fortsätt att ta hand om Norpan på det fina vis som ni gör så kommer det att ordna sig!
Jag följde din resa som konvalescent. Du gjorde dock det bästa för att hålla stämningen uppe i läsarkretsen. Heder. Jag hade släckt ner ett tag. Jag var själv konvalescent i 1,5 år. Fy fan, vilken pina. Ändå kunde jag sysselsätta mig. Norpan har det värre. 😦
Men stackars liten som så gärna vill ut i det fria!
Men de har det bra hos er…de små liven!
Ha en fin lördag!
Vi gör vårt bästa. Tack detsamma!