Veckan som gått har mestadels handlat om Norpan.
För precis en vecka sedan kom hon hem efter att ha varit borta i 17 dagar (Återkomsten). Hon gick konstigt men var som vanligt för övrigt.
Hade kontakt med veterinär hela helgen. Eftersom hon åt, drack och gick på låda, behövde vi inte komma in akut. Vi bokade tid tills på måndagen.
Vi åkte upp till Evidensia i Linköping. Undersökning följde och det var något konstigt med bakbenen. Röntgen visade.
Bilderna visade ett lårbensbrott och en höft ur led. Det ser inte bra ut det här, sa veterinären. Finns det något man kan göra, frågade vi. Om det inte hade varit för lårbensbrottet, hade gått att fixa, sa veterinären. För oss lätt det konstigt. Finns det verkligen inget att göra!!!??? Jag kan ringa ortopeden på Strömsholm och fråga. Efter ett tags väntan kom hon tillbaka och sa att vi var välkomna dit. Det behöll Norpan under natten för smärtlindring och en massa prover.
Nästa dag hämtade vi Norpan i Linköping och styrde mot Strömsholm. Med journaler. Röntgenbilderna hade skickats dit.
Det tog 3 timmar att komma dit. Norpan blev inskriven för operation och vi åkte hem. Enligt veterinären var skadorna inte alls ovanliga på katter.
I Kvicksund stannade vi och fick i oss lite. Det blev inte så mycket på morgonen.
Tankarna på Norpan snurrade i huvudet. Vad hade hon varit med om? Hur kunde hon överleva i 17 dagar ute när det flera nätter var -10? Hur kunde hon ta sig upp? En fena på att dölja sina smärtor men djur gör ju sådana. En sådan kämpe kan man inte svika.
Personalen på Strömsholm var fantastiska. De ringde varje dag och meddelade status.
Vi fick reda på att hon inte fick hoppa, gå i trappor eller springa omkring när hon kom hem. Hon skulle sättas i bur ett tag. En bur som hon kan röra sig i. En stor hundbur skulle gå bra.
Norpan i en hundbur på knappt en kvadrat? Katten som är van vid lyx. Det måste åtminstone finnas plats för bädd, mat och kattlådan.
Rafsade ihop lite reglar som jag hade hemma och satte igång.
Idag hämtade vi hem henne med en plan för återbesök och rehabilitering. Dessbättre kan återbesöken göras i Linköping. De skickar röntgenbilderna dit.
Törstig och hungrig med ett eländigt yttre.
Småtrollen var väldigt intresserade av konvalescenten.
Etiskt försvarbart att utsätta ett djur för sådant här? Tror inte att möjligheten hade erbjudits om det ansågs oetiskt. Enligt den sista veterinären vi pratade med, så hade hon själv två katter som råkat ut för lårbensbrott och höft ur led. De är som vanliga nu. Klättrar i träd m.m. Men det är länge tills dess. Det är bara att hoppas på att naturen gör sitt. Att inga komplikationer tillstöter och att läkningen går bra.
By the way, det är bra med en djur+ försäkring hos If. Inget krångel. För Truls skall jag höra om det finns någon katt-drulle-försäkring +++.
Janne
Flytten till landet 
Du får skaffa en minikamera med ett micro-SD-kort o sätta på Norpan så Ni kan se vad för äventyr hon är ute på.
Hoppas att hon blir fullt återställd.
Jo, det är bra med en djurförsäkring även fast självrisken svider lite i plånboken.
Jag har funderat på det där med kamera. Problemet är hur den ska sitta fast. Vill inte ha några remmar på henne. Förslag?
Men OJ!!! Snacka om en tapper katt! Jag skulle också ha gjort som ni, finns det en chans så är det självklart att man tar den. Att hon får bo i en bur ett tag, det tror jag inte bekommer henne så mycket.
Håller tummarna för en perfekt läkning!
Kram till er alla
Buren gör också att hon slipper de närgångna småtrollen. 🙂
Kram tillbaka.
Åh, nu förstår jag, varför du inte bloggat den sista veckan.
Vilken pärs för Norpan – OCH – hennes föräldrar. Otroligt
att hon överlevde sitt äventyr. Det blir tufft att se henne
inburad. Tur att hon har småttingarna, som hänger kring
buren och underhåller. Gånge väl!
Ja du, det har varit lite körigt den här veckan och det lär väl inte bli så mycket gjort på Skorpan. Liven går först.
Jag tror att ni hade kostat på Norpan detta även utan försäkring. Sicken katt, värd att äta gröt för i tio år!!!
En tuff liten katt. Hon gjorde sitt och då måste vi göra vårt.
Men åh, jag blir riktigt rörd när jag läser! Vi hade gjort samma sak….man vill ju försöka med allt!
Hoppas nu allt går bra och att det läker som det ska 🙂
Vi hoppas varje dag. Läker det som det ska, kommer hon bli som vanligt igen. Nästan i alla fall.
Etiskt försvarbart? Vilken frågeställning från en som själv går runt med skruvar här och där. Klart katten ska få leva vidare. Ännu har hon bara förbrukat ett av sina nio!
Ja, skruvar här och där, jag skulle väl inte tro att någon läkare ens skulle snuddat vid alternativet att avliva mig i samma dilemma som katten. Trots allt är det skillnad.