Tittade ut mot fågelstället för att se rörelsen därute.
Högen som drar till sig finsmakarna av småfåglar.
Kommandoran har ju försett de små liven med en blandning av spagetti, solrosfrön, havregryn, smör och olivolja.
Kanske den sällsynta nötkråkan är där. Är här när det är riktigt kallt. Eller skatorna.
Eller kanske rentav vildkatten som gärna tar sig ett skrovmål här. Det gläder mig i varenda uns han får i sig. Skygg inför minsta rörelse av tvåbent skogstamejävel.
Men där satt en bekant liten varelse. Ingen bild på detta för jag tappade fattningen. Lutade tillbaka i soffan och frågade Kommandoran: Vem sitter därute och äter spagetti? Vågade inte tro mina ögon. Trodde jag hallucinerade.
Öppnade fönstret och ropade. Hon vände upp blicken och med ett jam kom hon linkandes. Kunde inte hoppa upp som hon brukar göra. Gick ut och hämtade hem henne.
Genast var Kommandoran där med gräddvatten…
…och kattmat. ”All frälsning går genom munnen”, tycks vara Kommandorans motto. Dessbättre åt katten lite i taget. Vem vill se en sprucken katt efter återkomsten?
Sedan blev det mysstund i vanlig ordning.
Kan det bli bättre? Vi har känt på henne och hon är riktigt undernärd och utmärglad. Vätska har hon fått i sig men… allt annat är en gåta.
Nu ligger hon där och sussar, kloar och helt klart lycklig av att vara hemma. 15 dagars frånvaro suger från alla. Även för en kattrackare.
Puh! Nu får hon allt stanna hemmavid fortsättningsvis..
Tills hon vill ut igen. En katt är ju ändå en katt och vi får tålas vid i sorg, smärta och GLÄDJE!
Men vilken lycka att ni har fått hem er älskade Norpan igen 🙂
Och hon är säkert lika glad över att vara hemma!
Trevlig kväll!
Så lättande, trevligt och mysigt! En fortsatt trevlig kväll till er!
Tydligen ont om möss därute. 🙂
Nu får ni ställa om räkneverket på hoppet från 18 dagar till 0 dagar.
Hoppet ska vara det sista som överger en.
Har ju hänt att katter varit borta i år.
Katter är ett oberäknelig släkte, nästan som kvinnor. 🙂
Haha, sannerligen ett oberäkneligt släkte. Kvinnor alltså. Har lättare med Norpan än med Kommandoran.
Nu blev jag tårögd av glädje! En sådan speciell katt som hon är. Tänk om hon ändå kunde berätta vad hon varit med om. Lycka för er!
Tårögd….då är vi flera.
Nu blev gubben glad förstår jag!
Själv ler jag så munnen går från öra till öra när jag läser det här! 🙂
Det är precis sådant här man vill läsa om och önskar så det knakar att det skulle kunna hända när kisse är försvunnen.
Har ju läst hur fint och ömsint du skriver om Norpan och har förstått hur ledsen du måste ha varit..
Gissar att det nu blir stor fest hos er och att kommandoran lagar till något extra gott!
Gissa om. Kommandoran och jag grät glädjetårar hela kvällen.
Men vad roligt! WOW! Riktigt tårögd här igen, men av glädje. När hon har vilat och ätit upp sig får hon allt ta och berätta var hon har varit och vad hon har hållit på med 🙂
Oj vad skönt!!!
Jag ska sätta katten i skruvstädet och klämma åt; BERÄTTA!!!
Vi har lidit med Dej (Er). Nu gläds vi med er. Det är nästan dags för lite religiositet.
Vi lägger på en julplatta med Dean Martin. 🙂
Men va innerligt härligt roligt !!! Gläds med er.
Katter ÄR långlivade.
Tåliga utöver det vanliga. 🙂