Jag börjar få riktigt dålig kondition.
Märks i den här backen. Gäller att kunna se inåt.
Är jag i Den gamla damen och ska ner till Den förbjudna staden för att hämta något, tar jag den här. Finns bara ett: Gå gubbe! Gå!
Är det mycket att bära, finns det här uråldriga träningsredskapet.
Ett annat träningsredskap som jag skaffade idag. Duger bra till tyngre saker.
Några som rör sig i högt tempo över hela Skorpan är småtrollen. En sitter i trädet.
Här ligger de och vilar i farstun. Svårfångade på bild. Norpan verkar vara maratonlöpare. Hon är ute från morgon till sena kvällen. Sällan man ser henne däremellan.
Idag höll jag till i Den gamla damen. Torkställningen, som jag tänkte mig, skulle rivas. Helt onödig. Inget som målats har torkat där. En så kallad irrfärd.
Rensat. Nu ska det bli något annat här.
Jag trivs i Den gamla damen. Här kan man sitta och filosofera.
På kvällen är det jättemysigt.
Mediation to the max! Med den utsikten skulle jag kunna
sitta och filosofera i timmar.
Jag har ett nytt ”problem” – jag kan inte få Nat King Coles
”Rambling Rose” ur huvut. 3-4 dar har det pågått.
Det kunde va värre, förstås.
Den är fin den låten. Den snurrar i huvudet just nu. 1962 var ett ljuvligt år. 🙂
Den typen av träningsredskap hade jag också förut. Dom försvann med huset och jag saknar dom inte ett endaste dugg 🙂
Du kanske skulle följa med Norpan på en mara? Själv avvaktar jag till höstens tapasmara 😉
Ha en härlig fredag!
Haha. Ser fram mot tapasmara. Någon annan mara vill jag inte ha. Det skulle bli en mardröm. 🙂 Trevlig fredag själva!