Idag fortsatte jag med eländet. Skulle gjuta på ett lager tegel till och ställa röret på det med stöd.

Jag mår dåligt bara jag ser eländet. Upphöjt till 2. Men den har en funktion att fylla som skorsten till kaminerna därinne.

Laddade kärran med det som skulle behövas.

Klättrade upp för att sota. Passade på att rycka i den…och den rörde sig! Provade igen och ett litet skalv kunde konstateras.

Nu j.vlar!!!

Hämtade Mulle. Min bäste vän när det gäller att få ordning eller kaos.

Innan den skarpa ammunitionen sattes in, tänkte jag på Norpan. Hon brukar krypa in och ut i det där hålet till sitt pe(n)thouse. Täppte igen hålet så att hon inte kommer ut i krigszonen. Om hon nu var där.

Första slaget vunnet.

Sådant som ramlade ner var bara att hacka sönder.

Backade upp Mulle för att fortsätta i närstrid.

Muckade lite och vann slag 2.

Efter 10 minuter såg det ut så här i mitt krigande. Vilket fick mig att tänka på det helt meningslösa kriget i Syrien.

Stackars människor…

Stackars katt…

Resten fick bilas ner med en borrhammare.

Eländet är borta, tack och lov. Det där som sitter kvar…

…är ett annat kladdande som försvinner i vår.

Många kärror blev det.

Scandal Beauty, R.I.P.

Kollade på ytorna i murfogarna. Inget fäste. Släta som Kommandorans kinder.

Inte undra på att det var relativt lätt att riva. Lasta på kärran var jobbigast.

Av dagen drar jag följande slutsatser:

-Värdet på Skorpan har ökat (Scandal Beauty fanns inte med i mäklarbilderna när vi köpte).

-Jag har aldrig löst och kommer aldrig att behöva lösa gymkort.

-Jag kommer att slå ett rekord på skroten.