Kommandoran satt som klistrad framför Tv:n i timmar. Så ovanligt. Jag också så småningom. Idrott dessutom. Vi ser så lite idrott som möjligt på TV. Vill inte svettas i onödan.
Fredrik (med Nina) skulle springa Stockholm Maraton. Hon ville se en skymt av ”Lilleman”. Förra året var han inte nöjd. Han sprang i mål som 75:a av drösvis. I år var han inte heller nöjd, sprang i mål som 20:e. Bortskämda ungar men vi vet hur han kämpat i en enorm uppförsbacke. Han är den moraliske segraren, 2:a året han sprang. Därför är vi så engagerade och glada över detta.
Inget ska förta detta, därför inget mer idag.
Dagen efter tävlade han i Jönköping.
WOW!!! Strongt och beundransvärt, verkligen!
Jag har sprungit en himla massa maror, fast då är dom inte alls lika långa och sen är det tapas inblandat… 😉
Haha. Det där med springa ska du sluta med. Man kan gå mellan tapasen. 🙂
Grattis Fredrik! Du e grym!!!