I veckoslutet hade vi besök från Stockholm.
Carina och Sol kom farande i den lilla bilen.
Carinas favorit kom på bordet. Oxrullader med gräddig sås.
Hade hämtat en säck ved. De forna jobbarkompisarna jobbade bra ihop, arbetets döttrar. Här trodde de att jag smitit, det tisslades.
Sol tänkte bara på lek.
Just där var det skönt att sitta och vila i skuggan.
Sex händer gjorde snabbt slut på vedsäcken.
På kvällen hade vi kräftskiva.
Det tog flera dagar att hämta sig. Kräftspadet hade rejäl styrka.
Eftersom Sol huserade på nedervåningen, var katterna på övervåning.
Vi kunde inte förstå hur Norpan kom ut.
Sedan fick Carina se något som flög förbi fönstret. Norpan rymde ut genom det öppna fönstret.
Kräftskiva i maj, det skulle ha varit på Åsa-Nisse o Klabbarparns tid, då hade de haft fjärdingsman efter sig.
Underliga äro dagens bestämmelser, kräftjakt året runt.
Den som vi känner som har rättigheter att fiska i Vättern, fiskar juni till mitten av september. Vi köper, kokar själva och fryser in.
Åh vad gott! Just kräftorna ligger lååångt efter i smak i det här landet…
Jag tycker att Sol har helt rätt inställning 🙂
Nu har vi tillgång till Vätternkräftor. Jag har inte ätit bättre.