Idag var jag ivrig med att komma igång.
Men ivern var inte större än att jag tog ett ryggläge efter frukosten. Fint att se solen på träden.
Så här alltså.
Skrajsan låg ovanför och tittade på TV.
Jag har tippanordningen på kärran som jag brottas med. Det som skulle provas nu, var jag ytterst tveksam till om det skulle fungera.
Det doftade nytvättat över hela Skorpan. Kommandoran går på högvarv nu när hon kan hänga ut tvätten.
Norpan var runt mig och roade sig med nyfångade möss.
Metallslöjden tog tid.
Det blev mörkt. Strax före 21 blev det spännande. Skulle det funka? Lyftet skall ske i den röda pilens riktning. Det doftade fortfarande nytvättat.
Vinschen orkade men det knakade betänkligt i flaket. För stora krafter framåt i stället för uppåt (röda pilen fg bild). Misslyckat experiment.
Hur ska jag kunna göra något som får plats under kärran och blir större med hjälp av vinschen. Jag visste att jag hade sett det någonstans.
Polletten trillade ner. Stegen på en brandbil. Magirusstege. Som grabb har man kollat in den där flera gånger.
Hopfällt läge gjorde det hela hoppfullt.
Utfällt läge och utfallet blir som jag tänkt.
Oj, det kommer att bli mycket metallslöjd. Ingen återvändo.
Mötte Kommandoran i dörren. Hon var på väg ner för hon trodde att jag förolyckats. Men jag hade ju bara misslyckats.
Den som aldrig misslyckats, har aldrig försökt.
Hang in there, Janne!
Jag har lösningen på gång…. 🙂