Idag regnade det stup i kvarten. Inte skönt att vara ute.

Egentligen behöver man inte titta ut för att veta att det är skräpväder.

Hade det varit fint, hade hon suttit vid ytterdörren. Det var så där lustigt, solen sken och det regnade.

Det finns alltid något att göra. Mulle kan man alltid pyssla med.

Det är som att meka med en 60-talsbil. Inte omöjligt alltså.

Dragkroken fram skulle skruvas fast. Har fått den svetsad uppe i samhället. ”Ritningen” till vänster.

En kraftig bult och det var gjort. Kul när det blir som man tänkt sig.

Spelar ingen roll åt vilket håll jag tittar, det finns alltid nåt att göra. Tur är väl det. Tänk om allt varit färdig. Hade blivit trist.

Nya tag och Mulle fick nya huvlås. När jag höll på med det här, tänkte jag på CityGross.

De där vågarna som man väger grönsaker på verkar stenålder.

Man ska söka upp det som man lagt på vågen. Den senaste veckan har de pratats om självkörande bilar. Det borde gå att ordna så att vågen ”ser” vad man lägger på vågen. Hur svårt kan de vara?

Att vara här ger mig frid i själen. Jag var faktiskt tvungen att köpa skruven till huvlåsen trots samlingen.

När jag var i järnaffären, tänkte jag köpa en borr. Jag ska borra 2 hål, 14 mm. Han plockade bland borrarna. Den är dyr, sa han. Priset visade sig vara 450:-. Han tog fram en annan, 1465:- kostade den. Finns ingen pensionär som köper sånt för två ynka hål. Antar att det är kvalitetsborrar som håller livet ut. På Bauhaus kan jag få en för 58:-. Håller säkert till de där två hålen.

När jag stängde för dagen, var det lite som ”Macken”; Hej då Mulle och God Natt.

När jag kom upp, satt Norpan och tryckte intill en vägg. Det gör hon inte ikväll. Hon är på jakt.