Ni ska veta att vi trivs här storligen. Nej, inte i Storlien utan stort. Nu har vi bott här i alla årstider som har varierat för varje år.
I år är vintern lerig. Så här ser bilen ut för jämnan. Vi har tvättat den 3 gånger sedan vi flyttade hit. Dessbättre regnar det mellan varven. De sista 2 kilometrarna är grusväg med varierande status. Vi säger det varje gång med glädje när vi åker in på den: det här är vägen hem.
Som storstadsbo var vägarna hem mycket tristare. Vägen hem till Kungsängen var OK men till Hässelby Strand var den urtrist och tristare blir den när man tänker tillbaka på den.
Det här är parkeringen på Skorpan.
Utstyrseln ser oftast ut så här…
…och bilen så här. Det är liksom ingen ide.
Åkte till återvinningen härom dagen. När jag kom hem såg kärran ut så här. Lösning? Asfalt? Nej tack, då hittar tjuvpacket hit. Lösningen är regn.
Men parkeringen i Hässelby måste väl ändå ha varit bättre? Den var värre. Man undrade alltid om bilen stod kvar, om det varit inbrott eller vandaliserat. Det var/är tjuvpacksmiljö. På Skorpan är vi vårt eget tjuvpack.
Det händer lite annat här.
I fredags, när vi skulle ut, hade det blåst och det låg en grantopp över vägen. Det lustiga är att det bara var 5 meter ifrån där den andra granen lagt sig i förra stormen. Se Just idag. Min tanke var att de lever i par liksom svanar och domherrar. När den ene går bort, följer den andra snart efter.
Vi ringer till grannen, sa Kommandoran. Äsch, han har just tagit av sig storstövlarna och sitter vid middagsbordet nu, sa jag. Vi tar motorvägen genom hagen. Gick och rekade först och sedan bar det av hur smidigt som helst. Grantoppen tog jag bort dagen efter i lugn och ro.
Här kan jag luffa med mitt medans hon är därinne och fixar.
Man tänker bättre här i den friska luften.
Skulle ha underlägg till de där brädhögarna för att de inte ska ligga på marken. Behövde 6 stycken. Hittade 2 gamla lastpallar.
Cirkelsåg fanns i gömmorna.
Vips, så fick jag 3 delar av varje pall. 3 + 3 = 6.
Men bland det bästa med att bo på landet är att vi kan ha höns…
…och katter. Skrajsan är tänkarkatten och…
…Norpan är actionkatten.
Jag tror att jag skulle få spel av all den där leran… Kommer nog att fortsätta hålla mig i stan, och besöka landet emellanåt 🙂
Man kapitulerar ganska snabbt av leran. Har insett att leran är en del av livet här.
Fy sjutton vilken mölja! Och så finns det dom som betalar
stora pengar för att bli insmorda i lera på s.k. spa.
Kanske du och Kommendoran skulle starta nåt sånt?
Mölja 🙂 Vilket härligt ord! Ska använda det hädanefter. Affärsidén får nog mölja till sig lit först…