Vet att jag, för inte så länge sedan, sa ”usch till vintern”. När den väl är här, anpassar man sig med de sjunkande graderna.

En sommarbild på fälten med Omberg i bakgrunden…

…och idag, ett halvår senare.

Här bjöd Tommy på glass…

…i somras. Sommar, barn och glass hör ihop.

Kommandoran rände runt här medans jag trummade på biltaket.

Det var för ett halvår sedan. Fortsättning följer, hoppas jag. Det är lycka för henne.

Tänkte på det när jag gick och kollade nere vid Hästholmen. Visst är det vackert nu men sommarbilderna dyker ändå upp i huvudet. Jag ser fram mot sommaren men när jag går här på sommaren, ser jag inte fram mot vintern. Ändå skulle jag inte vilja vara utan vintern. Jag gillar kontrasterna. Undrar hur de känns för dem som kommit hit från de sydligare breddgraderna. Tål de detta? De har vinter där också men inte sådan här.

Vid åsynen av detta blev jag också lite fundersam. Båtarna ligger kvar i vattnet fast det är vinter.

Upptäckte att det har rörelse på vattnet genom pumpar. Man kan se ett utblås därute i vattnet. Stack innan änderna kom för nära, annars hade jag tyckt synd om dem och fastnat i ett ”mata-änderna-vid-Hästholmen-beteende”.

Stack hem till Skorpan igen och tog en fika med Kommandoran. Därefter gick jag ner till verkstaden. Ska isolera den här hörnan för att få upp hyllorna. Jag måste ha upp saker på väggarna för att få arbetsutrymme för här ska det göras underverk. Härlig arbetstemperatur; -13 ute och -3 inne.

Rätt trivsamt i verkstaden. Har en radio på hela tiden. Tycker radio är bättre än TV på att förmedla information.

Det här är en takhylla som skall sitta i taket i hörnan där jag isolerar. Har kostat 600:- på Jula men nu sålde de den för 200:-

På tal om underverk.

Månen visade sig nu på eftermiddagen. Den efterlängtade.

Jag rusade in efter teleskopet. Lyckades få månen i fokus. Det var inte lätt. Förstår att de råder en till att börja med månen.

Detta var vad jag såg i manicken. Hissnande och magiskt.

Ett annat underverk sprang runt benen på mig.