Tredje morgonen jag drabbas av att vara klarvaken runt 4.

Mardrömmar kallas det och jag klev ur bingen runt 04.05  två nätter tillbaka.

Nästa natt hamnade jag , i drömmen,  i ett riktigt råkurr och delade ut två ordentliga svingar; den första hamnade på armen och den andra rakt i pannan på Kommandoran. Så var den morgonen med det stillsamma uppvaknandet förstört.

Denna morgonen handlade det om något helt annat. Jag var tidigare uppe och handlade lite för de närmaste dagarnas behov. När jag ändå var där i samhället, fick jag den storslagna tanken på att bjuda min fru på middag. Köpte en burk Rydbergs potatissallad och två paket kycklingvingar. Mjölk stod för det mest primära av inköpen.

Fem liter mjölk. Vi dricker mjölk som dårar. I alla möjliga varianter. Man skulle kunna säga som en barnfamilj men de dricker ju mest vatten nu för tiden. No hard feelings, var och en dricker det som passar.

Hemmavid beordrade jag att de skulle värmas i ugn; ”inget microskit”.

De slank ner som Guds ord i en tokig. Bilden visar anrättningen eller snarare avrättningen. På köksfranska kallas den le cadavre (kadavret). Under intagandet, sa Kommandoran att hon sparat några som jag kan snaska på.

Nu, denna morgon, denna ljuvliga morgon, väckte Norpan mig 4.03. Två individer och samma tanke; de kvarvarande kycklingvingarna.

Kommandoran kommer ju påstå att det var en sådan här som fick mig att vika benen över sängkanten.

Nej och åter nej, vi var mållåsta på de där kycklingvingarna bägge två.