Idag kände jag mig uppåt för det skulle gå uppåt.

Tittade uppåt och såg att himlen var lätt. Varmt var det också.

Började med att kapa till det där åtta reglarna jag ska ha till takkonstruktionen i kyrkan.

Gick ner till Den Gamla Damen som idag skulle fungera som hyvelstuga.

Det var det här jag menade, inte kan man väl ha sådana här missfärgade i konstruktionen.

Några drag med elhyveln och…

…det ser genast mycket bättre ut. Norpan försvann när jag började hyvla.

För att komma tillbaka när det var färdighyvlat och lastat.

Vad fint det blev! Det doftar gott också.

Nu sticker vi mot bygget!

Städa? Aldrig. Lite nordlig vind så kommer allt ligga längst in i hörnet.

Uppe vid kyrkan skulle kranen nu börja användas på allvar.

Det var det jag visste, att det skulle hända igen. Jag skulle ha gjort kranen helt färdig.

Vad var det som hände?

Precis som för en vecka sedan, körde upp kroken för högt. Se ”Ett nytt försök”.

Det är för att förhindra detta som jag ska ha det här.

När metallplattan, som sitter över fjädern, kommer i kontakt med stiften på stickkontakten, sluts strömmen och reläet slår till. Eftersom reläet har en brytande funktion, bryts strömmen till uppknapparna. Vinschen stannar. Nedknapparna påverkas inte.

Det får bli till nästa gång när jag ska använda kranen.

Imorgon ska jag såga och snickra. Sågen finns inom bekvämt avstånd.