Idag hade jag planen klar; upp och jobba på kyrktaket.

Gick ner till Den Gamla Damen för att hämta Mulle. Skulle ha den till att dra bilsläpet med virke.

Mulle, det var ju det där med plommonträdet som säckat. Stöttan gick sönder och så var det kört. Vi har plockat plommon och skänkt bort. Fortfarande fanns det mycket kvar. Tänkte släpa bort resterna av trädet till helvetet nästa gång Mulle var i farten.

För att komma till helvetet måste jag flytta båten och den…

…såg ut så här. För mycket att ösa. Kör ner eländet till Den Förbjudna Staden och pumpa ur.

På vägen ner fick båten slagsida och inte nog med det, den var…

…vattenfylld trots båtkondomen.

När jag pumpade ur båten, fyllde luft i ringarna på båtsläpet, slängde jag en blick upp på det som skulle blivit en Byggare-Bob-dag. Nu blev det en dag med slagsida.

Mulle släpade bort den fallna delen av plommonträdet till helvetet.

Det blev ett spår av plommon ända från tomten bort till helvetet. Det kallas signalpolitik med ett finare ord. Vildsvinen kommer att hitta ända till tomten.

Släpade även bort stubben från Stockholm till helvetet.

Ställde tillbaka båten utan kondom. Nu kör vi blankt tills vidare.

Kondomen ligger där förbrukat och värdelös från dag 1, förmodar jag.

Norpan var med större delen av tiden. Ska vi åka nu?

Tog i alla fall en sväng upp till bygget för att kolla läget. Flera av de där som jag satte dit igår, hade ramlat i backen eller vridit på sig.

Lösningen: buntband. Jag älskar buntband. Den som har uppfunnit buntbandet borde ha Nobelpriset i fysik.

När jag var däruppe kom Kommandoran traskande med en plastkasse i hand. Hon såg ut att titta efter mig. Jag gömde mig för att få en paparazzibild.

Min röntgensyn sa mig att hon hade öl i kassen. Jag älskar henne, speciellt ikväll när hon hämtat öl åt sin hårt arbetande man.