Idag kom jag igång med själva takbygget på kyrkan efter utsvävningarna.

Mätte från stöttan i mitten ut till hörnen och alla sidor. Det blåste ordentligt presenningen var som en ballong mellan varven.

Till regelverket kommer det att gå åt 8 sådana här reglar.

Detta med presenningen oroade mig. Det måste nöta på billigt skit.

Mycket riktigt. Fortsätter det så här så måste jag skaffa en ny press. Jag är nog den i trakten som är rikast på skitpresenningar.

Hämtade några isoleringsrör för jag hade en plan.

Sprättade upp dem på längden. Härligt ord, förresten; sprätta.

Skivade upp dem i lagom stora bitar. Väldigt tillfredsställande att skära i. Vilket får mig att tänka på en radiointervju med tennisspelaren Magnus Norman i direktsändning. Han var ambassadör (ickevåld) i Filipstad och hade precis vunnit en turnering när reportern frågade: Hur känns det att ha vunnit turneringen? Magnus: det var som att sätta kniven i en bonnjävel.

De här fick mig att tänka på vad Kommandoran nyss hade gjort.

Hon hade skivat falukorv och satt den på ångkokning.

Jag väntade på att drängklockan skulle ringa.

Gjorde mitt bästa för att skona pressen.

Efter middagen gick jag ner och målade. Färg är dyrt. Den här lilla burken på 10 cl gick på 88:-.

Alternativet hade varit 70 cl för 288:-. Dyrare en whiskey.

Den lilla burken räckte väl till att måla det här. I morgon vet ni vad det är.