Det är fredag och för ett par timmar sedan käkade vi kycklingklubbor och potatissallad. Precis vad jag behövde inför det här passet.

Klockan är 20.20. Hon har rätt, jag famlar i mörkret både bokstavligt och bildligt. Jag har fått lyftkran på hjärnan.

Vi tar det från början.

Igår kväll när jag gick och lade mig, tänkte jag som vanligt på grejerna här på Skorpan. Norpan kommer alltid upp och vill ha sina små framtassar masserade. Hon spinner så gott och då tänker jag extra bra.

Det jag tänkte på var vinkeln på kranarmen (röd pil). Ville ha mera lyfthöjd (gul pil) för att få in sakerna som jag lyft upp. Räcket, som är i knähöjd, sänker jag inte. Räddade mig idag från att ramla ner.

Satte igång direkt idag.

Hade planen klar och skruvade ner allt. Det här är min värld.

Gjorde kirurgiska snitt på rätt ställen med kapen. Den har blivit min favorit den sista tiden. Nu saknas det bara en migsvets och därmed skulle lyckan bli fullständig.

Som jag tänkt mig.

Lite börra som Kommandoran säger på sin ljuvliga småländska.

Passning och se så att planen håller. Ja, så blev det sent men jag gav mig inte.

Fick ihop det till slut, precis som tänkt.

Ikväll, vid sovstunden, ska jag tänka på el-installationen till lyftkranen.

I morgon ska jag inte tjata om lyftkranen, Det blir något helt annat. Jag lovar. Det är liksom på FB; för mycket tjat om politik blir tröttsamt. Mister liksom effekten av det man vill säga. Folk tröttnar. Lagom är bäst.