Idag har jag städat verkstan och faktiskt slängt en massa skit. Kommandoran skall måla två väggar där i morgon. Allt för att jag skall kunna flytta arbetsbänken…
…och ställa in den här pelarborrmaskinen. Köpte den på blocket för en spottstyver.
Grejen är den att det saknas kona och chuck. Skulle vara lätt att fixa, tänkte jag.
Dagen efter passerade jag grannen. Han ville ha hjälp med att fixa till en bärbar dator. Jag berättade om pelarborren och det som saknades. Han gick några steg men vände tillbaka mot sin verkstad. Han plockade fram det som jag saknade och som han inte hade användning för. Vi bytte, fixa datorn mot prylen på bild. Grannsamverkan kallas det.
Den passade perfekt. En SPA-behandling i olja och den blir i form.
Nu står den 90 kilo tunga pjäsen där i Den Gamla Damen och väntar på att rummet ska bli färdigt.
Förberedde för bygget av lyftkranen. Jag får väl erkänna att det är åt hållet lek.
Blev påmind om det när jag tittade på väskan till borrmaskinen.
En sån där bastant mackapär till borr tycker jag mig minnas från träslöjden? Tror inte att vi elever fick peta på den. Inte för att jag skulle vilja göra det – varken då eller nu. I jämlikhetens tecken så gillade/gillar jag inte symaskiner heller 🙂
De där var läskiga i trä/metallslöjden. Vi fick inte heller röra den men det gjorde vi ändå. Läraren tog rökpauser. Vad är en symaskin? 🙂