Detta blev något nytt för mig. Kommandoran har varit med om det tidigare.

Kunde inte föreställa mig hur det skulle vara att ha en kattunge. Bilden är från annonsen på blocket.

Nu vet jag i och med Norpan.

Här är hon när man ska gå ner…

…eller upp. Oftast inte lika synlig.

Hon har överraskat mig många gånger.

Det hon vill är att busa. Ingen passage utan bus. Som en sorts grindslant. När man lägger handen på stolpen, känner man en tass även om det är natt. På natten och morgonen är det inga klor, bara en lätt smekning. Ju längre dagen går, desto fler klor.

Så här går buset till:

Det gör ont att ha katt.

När jag går upp och lägger mig på nattakröken, brukar jag kolla till under sängen. Lyser ögonen där, kommer det göra riktigt ont om jag inte passar mig.

Man kan ana på att det är jävelskap på gång.

Då går det inte att sätta sig på sängkanten som en normal människa, sparka av sig tofflorna och lägga sig. Det blir genast 10 klor i en fot och den optimala smärtan infinner sig.

Nej, så här måste det gå till. Kolla att katten inte tagit sig upp i sängen under täcket. Det går blixtsnabbt för henne att förflytta sig från A till B.

Vika undan täcket och sedan dyka i sängen. Och snabbt vika in täcket under kroppen. Proceduren är väl utprovad. Många sticksår har erhållits under utprovandet.

Kommer hon under täcket är det bara att gå upp. Det värsta är om hon kommer in i påslakanet under täcket. Går inte att få tag i henne utan att bli sönderriven. Bara att locka ner henne på undervåningen.

Efter sänggåendet blir det lite bus men sedan blir det lugnt. Då ligger hon och väntar tills jag slutat läsa så hon kan lägga sig på på min arm och spinna.

I morse väckte hon mig med en klo i en häl. Hon såg väldigt oskyldig ut.

Idag fyller hon 7 månader och ska få räkor.