Idag var det äntligen premiär för mig. De som tar hand om mig är krassliga men idag kunde de stå på benen och vara beredda när jag kom ut. Kändes lite som dadda, hink och spade.

De här har snackat om det i veckor nu men jag har inte fattat mitt öde. Har kollat lite TV och sett att några gått ut med hunden. Skulle jag få ett snöre runt halsen och begränsad frihet?

Det verkade inte så och det här var tydligen ute. Intressant.

Här växer sådant i ränder som hon har i krukorna inne. Det är så kul att höra kraset och se när hon överreagerar när de faller i golvet. Han ler bara åt reduceringen. Den här stenläggningen ser för kass ut. Känns som jag upplevt detta tidigare men det var väl i ett tidigare liv.

Riktigt bra att stå här och kolla in. Jag ser när de sitter därinne och de ser mig. Kanske användbart.

Luktar…räka…eller något likande. Ja, här slaskas det och det gillar jag. Köttbullar och gräddvatten är mina favoriter. Torrfoder är för marsvin. För min kompis Skrajsan också förstås. Jag tycker det är kul när hon väser men hon ser lite frågande ut när jag lägger mig på rygg och gör mig gullig.

Riktigt intressant, ”smit in” för något. Kanske en sådan där som jag på något tecknat i TV. Verkar som jag ser mycket TV, men jag slänger ju ett kattöga då och då.

Runt hörnet lukade det fjäder, får ta itu med det sen. Här gäller det att reka.

Hålet under huset ser väldigt intressant ut. Det hinns med men det stack till i mina näsborrar.

Marknivå avklarad, nu till höjderna. Ser lite bättre här men det viktigaste var att testa klorna.

Här kom jag på mig själv genom att pipa till. Funderade bara på hur jag skulle ta mig ner.

Jag var väldigt glad över ”kan själv”. Han stod och tänkte ”stege” vad det nu är men säker något förnedrande för en katt.

Ikväll var det tydligen premiär att titta på Bingolotto. Fy skit, jag vill inte se eländet.

Han sa att jag var skitig under klorna. Det är bara början. Tror jag kommer att greja detta med allt som tillhör.