Sista dagen på fisket, dagen då vi skulle fixa storfångsten.

Vi började med att ta upp nätet. Sex fina abborrar även denna dag.

Vi packade kaffe och lunchen (rökt abborre sen igår) och stack iväg mot Flågsundet. Det var kallt och blåsigt.

Flågsundet är ett sund mellan Ljusterö och Edö. Ett säkert kort om man vill ha strömming. En hink på två man och en timme är inte ovanligt.  Nu var vi tre.

Vi började och jag tror vi fick två strömmingar. Det blåste helt fel, nordvästlig i stället för sydostlig. Fisken fanns inte här. Vi kallar det för fiskfösarvind. Provade längre in i viken och fick en strömming till. Komma hem med varsin strömming skulle ge upphov till fisketråkningar.

Fiskmåsen löste problemet åt oss. De tre strömmingarna var borta på tre sekunder. Jag provmatade en sådan en gång för att se hur mycket han villa ha för att bli nöjd. Efter 23 strömmingar lättade han knappt. Följde honom med blicken hela tiden. Han slog en lov inne i viken, kom tillbaka, ruskade på sig och redo för en ny omgång. Vart hade strömmingarna tagit vägen?

Kanske i havet? Annars någon annanstans.

Vi åkte till stugan, käkade våra rökta abborrar, städade, packade och åkte hemåt.

Fisket blev godkänt sånär som på strömmingen. En sak fick vi mycket av; skratt och tid tillsammans.

Tack för fiskedagarna! Som jag sa i början; tiden springer iväg.